journalister

Hoten mot svenska journalister har inte ökat efter terrorattacken mot den franska tidningen Charlie Hebdo, anser Säpo. De var redan allvarliga.

Inrikesminister Anders Ygeman samlade i början av veckan företrädare för mediebranschen till ett möte med polisen och Säpo för att diskutera hotet mot svenska journalister i spåren av massakern i Paris.

– Det är bra att vi nu har en ordentlig dialog med Säpo och polisen. Men tråkigt att det skulle krävas ett attentat först, säger Jeanette Gustafsdotter, vd för medieföretagens intresseorganisation Utgivarna.

Utgivarna har länge krävt att polisen ska ta hot mot medierna på större allvar. Hösten 2013 – efter allvarliga hot mot Expressen, Östgöta-Correspondenten, Eskilstuna-Kuriren och Värmlands Folkblad – vittnade chefer vid tidningarna om att polisanmälningar nonchalerades, och att redaktionerna inte fick hjälp att bedöma allvaret i hoten.

I Utgivarnas enkätundersökning bland 123 dagstidningar våren 2014 uppgav 40 procent att redaktionen eller enskilda medarbetare hade hotats vid minst ett (oftast flera) tillfällen sedan den 1 januari 2013. En motsvarande undersökning bland TV- och radioföretagen gav en ännu mörkare bild. En majoritet av företagen sa att hotbilden har förstärkts de senaste fem åren.

En enkät bland Journalistförbundets medlemmar, som presenterades i måndags, ger en snarlik bild (även om svarsfrekvensen är låg). Kanske allvarligast är att 30 procent av de 2 276 journalister som svarat säger att påtryckningar och hot har påverkat rapporteringen.

Efter händelserna i Frankrike har Säpo haft kontakt med ett antal redaktioner och mediehus, säger Fredrik Milder, pressekreterare vid Säpo.

– Publicering av artiklar som kan vara stötande medför en ökad hotbild. Säpo kan då ge råd om säkerhetshöjande åtgärder. Men vi ger aldrig råd om en viss artikel eller bild ska publiceras eller inte, det beslutet är utgivarnas eget.

nordlingcitatAttacken i Paris har satt våldsbejakande islamister i fokus.

– Men i många journalisters vardag kommer hot och påtryckningar från helt andra håll än politisk och religiös extremism, säger Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling.

– En grupp man sällan tänker på är sportjournalisterna, som hotas och trakasseras om de skriver ”fel” om ett lag.

Säkerheten för journalister är en del av arbetsgivarnas ansvar för arbetsmiljön, fastslår Jonas Nordling.

– I större medieföretag finns oftast ett gott säkerhetsarbete. Men de små underleverantörerna och enmansredaktionerna är en stor del av branschen, och där kan det vara oklart var arbetsmiljöansvaret ligger.

– De små företagen har ofta inte resurser för att skydda sig. Och de har inget stöd att hämta från polisen och Säpo.

Mårten Martos Nilsson

 

Daniel Poohl, Expo, och David Baas, Expressen. Foto: Anders Wiklund, Bertil Ericson

Daniel Poohl, Expo, och David Baas, Expressen. Foto: Anders Wiklund, Bertil Ericson

”Jag kan häpna över hätskheten”

Hätska mejl, hat på nätet, fysiska angrepp. Journalister som bevakar högerextremism i Sverige blir hårt åtgångna.

Efter terrorattacken mot tidningen Charlie Hebdo har hotet från hårdföra islamister stått i centrum. Sedan tidigare är hot från högerextrema miljöer ett mer utbrett problem för redaktioner i Sverige.

– Jag själv och flera medarbetare lever under skydd. Tyvärr är det en situation vi har vant oss vid, säger Daniel Poohl, chefredaktör för tidskriften Expo, som rapporterar om organiserad högerextremism och rasism.

Daniel Poohl och andra Expojournalister har blivit attackerade i sitt arbete, till exempel när de bevakat demonstrationer. Men också blivit igenkända och angripna på fritiden.

– Under rättegången som följde satt det fullt med högerextremister i salen. De kunde psyka oss obehindrat.

Daniel Poohl går inte in på hur hotet mot honom själv ser ut, men beskriver en ”osäkerhet och otrygghet i vardagen” som även påverkar hans anhöriga.

David Baas, reporter på Expressen, har bevakat Sverigedemokraterna intensivt sedan partiet kom in i riksdagen 2010 och låg bakom såväl ”järnrörsskandalen” som avslöjandet i december 2013 av vilka SD-politiker som var aktiva på hat-sajter. Hans rapportering om SD har rört upp känslorna.

– Vissa ämnen – invandring, integration och jämställdhet mellan män och kvinnor – väcker starka reaktioner. I grunden är det bra att vår journalistik engagerar. Men jag kan häpna över hätskheten och agg­ressiviteten i de mejl jag får.

– Jag tror att målet är att skrämma till tystnad; att få oss att inte skriva om Sverigedemokraterna. För mig blir det då ännu viktigare att inte ge vika.

David Baas säger att han har vant sig vid påhoppen.

– Näthatet förmörkar inte min vardag. Jag har intressanta, roliga arbetsuppgifter och trivs med mitt jobb.

– Men det är förstås lättare för mig som har uppbackning från ett stort medieföretag än för dem som arbetar ensamma. Och som man slipper jag det sexualiserade hat som kvinnor utsätts för.

 

 

LÄS OCKSÅ
Jonas Nordlings debattartikel

Fakta

118 journalister dödades förra året • Internationella Journalistförbundet (IFJ) rapporterar att 118 journalister dödades i arbetet 2014. Bland dem Nils Horner, som mördades när han arbetade för Sveriges Radio i Afghanistan. • Reportrar utan gränser rangordnar världens länder efter pressfrihet. Störst frihet råder i Finland, följt av Nederländerna och Norge, enligt rapporten från december 2014. Sämst är läget i Turkmenistan, Nordkorea och – på 180:e och sista plats – Eritrea, där den svenske journalisten Dawit Isaak sitter fängslad. • Journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson dömdes till elva års fängelse i Etiopien för illegal inresa och förberedelse till terrorism. De benånades och släpptes efter 438 dagar. • I Sverige har flera journalister som rapporterat om högerextremister angripits. Ett grovt exempel är journalisten Peter Karlsson, som skadades av en bilbomb 1999 efter sin och sin frus rapportering om nazistiska grupper. • Förra demokratiministern Birgitta Ohlsson (FP) gav Brottsförebyggande rådet i uppdrag att göra en kunskapsöversikt om hotbilden mot bland andra journalister. Den ska vara klar den 30 april 2015.