Arbetsdomstolen har fällt en obegriplig dom, enligt Byggnads. Foto: Claudio Bresciani

Arbetsdomstolen har fällt en obegriplig dom, enligt Byggnads. Foto: Claudio Bresciani

En betongarbetare fick ibland vara ledig för sitt fackliga uppdrag. Ibland inte. Det fick Byggnads att använda tolkningsföreträde i väntan på ett avgörande. I dag kom domen. AD anser att fackets tolkningsföreträde ändå gav betongarbetaren tid till sitt fackliga uppdrag. Därför var det inget hinder.
– Ett jättekonstigt moment 22 som sätter hela hindersparagrafen ur spel, säger Byggnads juridiska ombud Jonas Wiberg.

En betongarbetare, och ledamot i mb-gruppen på en skånsk byggfirma med cirka 150 anställda hantverkare, ansökte om ledighet för sitt fackliga uppdrag vid flera tillfällen under drygt ett års tid. Som mb-ledamot sysslar man med allt fackligt arbete på bolaget, utöver löner och rättstvister. Ibland fick han ledigt med bibehållen lön och andra förmåner. Ibland inte.

Det senare blev en tvist mellan facket och arbetsgivaren. Till slut lade Byggnads tolkningsföreträde vid sju olika tillfällen. Det innebär att fackets tolkning gäller fram tills att fallet avgörs. På så sätt kunde betongarbetaren i praktiken använda tiden till fackligt arbete.

Byggnads ansåg att bolaget systematiskt nekat betongarbetaren ledighet, och stämde arbetsgivaren till Arbetsdomstolen (AD). Enligt facket var det ett brott mot förtroendemannalagens tredje paragraf (se faktatext här nedan) – bolaget hindrade honom från att utföra sitt uppdrag. Byggnads yrkade på en halv miljon kronor till betongarbetaren i skadestånd, och lika mycket till förbundet.

I dag, onsdag, kom domen. AD anser inte att det handlar om ett systematiskt nekande, och därför inte ett hinder enligt just förtroendemannalagens tredje paragraf. Dels på grund av att betongarbetaren också ibland beviljats ledighet av bolaget. Men dels på grund av att facket nyttjat tolkningsföreträdet, vilket i praktiken gjort att arbetaren kunnat genomföra sina fackliga uppdrag.

I domskälen skriver man bland annat:

”I en situation där den fackliga organisationen nyttjat den rätten och den fackliga förtroendemannen varit ledig för att fullgöra sitt fackliga uppdrag framstår det som främmande att tala om att den fackliga förtroendemannen genom nekande av ledigheten har hindrats att fullgöra sitt fackliga uppdrag.”

Jonas Wiberg på advokatbyrån DLA Nordic var betongarbetarens, och Byggnads, juridiska ombud i fallet.

– Han fick ju tid för det fackliga uppdraget på grund av tolkningsföreträdet, som facket lägger för att man just tycker att det finns ett hinder. Nu sätts hindersparagrafen ur spel, för så fort facket lägger tolkningsföreträde kan vi alltså aldrig åberopa den. För enligt AD finns inget hinder då. Det blir ett jättekonstigt moment 22, säger han.

Samtidigt resonerar AD utifrån att det inte kan uteslutas att nekad ledighet kan vara ett brott mot paragraf tre. Men att det då krävs ”något slags kvalificerande moment som medför att nekandet framstår som att det vidtagits i syfte att försvåra eller hindra utövandet av den fackliga verksamheten”.

– Ja, domstolen gör ingen djupare analys vilket är märkligt eftersom AD ska ge vägledning för parterna på arbetsmarknaden. Det här är jättekonstigt och jag är förvånad, säger advokat Jonas Wiberg.

Ledamöterna, även de fackliga representanterna i domstolen, är överens om domen.

Byggnads får nu stå för rättegångskostnader på närmare 1,4 miljoner kronor till bolaget och Sveriges Byggindustrier.

 

Fakta: Förtroendemannalagen 3 §

En arbetsgivare får inte hindra en facklig förtroendeman att fullgöra sitt uppdrag.

Om uppdraget avser en annan arbetsplats än förtroendemannens egen, är arbetsgivaren på den arbetsplatsen skyldig att låta förtroendemannen få tillträde och vara verksam i den omfattning som behövs för uppdraget. Verksamheten får dock inte medföra betydande hinder för arbetets behöriga gång.

Förtroendemannen skall ges tillfälle att disponera lokal eller annat utrymme på den egna arbetsplatsen som fordras för det fackliga uppdrag som utförs där.