Reporäntan sänks till noll

Riksbanken sänker den styrande reporäntan, med 0,25 procentenheter till noll procent. Vi behöver en mer offensiv finanspolitik, kommenterar LO:s chefsekonom.

Direktionen bedömer att reporäntan måste vara kvar på den här nivå till dess att inflationen tydligt har tagit fart. Enligt direktionen bedöms det vara lämpligt att långsamt börja höja räntan först i mitten av 2016.

I fjärde kvartalet 2016 beräknas reporäntan i snitt ligga på 0,75 procent, enligt den nya räntebanan. I tidigare prognos låg räntan på 1,63 procent under motsvarande tidsperiod.

Räntesänkningen var oväntat stor.

Enligt en sammanställning av prognoser gjord av Reuters räknade 6 av 13 tillfrågade ekonomer med en sänkning till 0,05 procent, medan 4 ekonomer räknade med en sänkning till 0,10 procent. Bara en i enkäten trodde på oförändrad reporänta.

Förväntningarna på en räntesänkning fick nytt bränsle för bara två veckor sedan, då konsumentprisindex visade att priserna föll oväntat mycket i årstakt i september.

Inflationstakten i Sverige har varit negativ under sju av de nio första månaderna i år och inflationen har inte varit uppe i närheten av inflationsmålet på 2 procent på över tre år.

LO:s chefsekonom Ola Pettersson säger att det nu ”antagligen var nödvändigt” att sänka reporäntan till 0 procent.

– Direktionen går nu en ganska desperat kamp för att upprätthålla trovärdigheten för inflationsmålet. Vi och andra har varnat för det här men direktionen har inte riktigt förstått, innan det var för sent, vad som stod på spel, säger Pettersson.

Vad ska politikerna göra nu?

– Vi tror att vi behöver en mer offensiv finanspolitik, med betoning på offentliga investeringar i infrastruktur och bostäder. Det är vårt bästa tips för att få upp tillväxten och få ned arbetslösheten, och antagligen också för att se till att vi har en inflation som ligger på en rimlig nivå, säger han.

– Vi behöver lånefinansiera offentliga investeringar, alltså inte det här med krona för krona utan nu handlar det om att ta tillfället i akt och låna när det är så billigt och när det ger så stor effekt på både tillväxt nu och tillväxt framåt.

Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson är inte är förvånad över Riksbankens beslut. Han är en av få som vågade sticka ut hakan och spå nollränta. Ganska många andra räntebedömare hade räknat med 0,05 procent.

– Det var nog mera tur än skicklighet, och de där fem punkterna spelar i praktiken ingen roll, säger Hansson.

Tidigare har många varnat för att det är systemtekniskt svårt att hålla nollränta men Hansson bedömer att det inte är något stort problem. Riksbanken gick igenom sina system i samband med finanskrisen 2009 och har nu tillräcklig beredskap.

– Sedan dess har man haft de tekniska förutsättningarna klara, säger Hansson.

En av ledamöterna i Riksbankens direktion, Per Jansson, har tidigare sagt att han inte kommer att rösta för höjd ränta förrän inflationen, mätt med måttet KPIF, är uppe i 1,5 procent. Hansson tycker att formuleringarna i Riksbankens pressmeddelande antyder att hela direktionen nu delar Janssons syn.

– Det får man väl säga även om det naturligtvis inte är något tvingade löfte som gäller under alla omständigheter, säger Hansson.

Fallet för kronan till den lägsta kursen sedan hösten 2010 mot dollarn är enligt SBAB:s Tor Borg både en väntad och välkommen effekt av räntebeskedet.

– Det som går svagt är ju exporten och det som kan hjälpa exporten är en svagare krona. Det är den delen av ekonomin som har störst behov av stimulans, säger han.

– Så det är bra om det slår väldigt hårt på kronan, tillägger han.

Dessutom innebär en svagare krona att det importeras inflation vid handeln med utlandet.

– Det är ju också bra, så Riksbanken tror jag är jättenöjd om man får en försvagning på det här.

Finanspolitiskt tror Tor Borg att det kan bli aktuellt att bidra med mer offentliga investeringar, i bostäder eller infrastruktur.

– Det genererar väldigt mycket tillväxt och nu kan du finansiera det till nollränta också. Man kan också tycka att det finns ett rätt stort behov av investeringar, i vägar och järnvägar.

Samtidigt räknar han med att det kommer åtgärder som bromsar utlåningen till de högt skuldsatta svenska hushållen.

– Bolåneräntorna kommer ju gå ned, det vore ju konstigt annars. Samtidigt ligger det i korten att det kommer åtstramningar på bolånemarknaden från Finansinspektionen, säger Borg.

I första hand räknar han med att det blir ytterligare skärpningar av amorteringskraven, kanske även för befintliga bolån.

– Jag vet inte om man måste lagstifta eller om Bankföreningen kan göra en rekommendation, säger han.

En annan åtgärd som han kan tänka sig är att det införs ett nytt bolånetak, som inte bara tar hänsyn till marknadsvärdet på bostaden utan även i förhållande till bostadsköparens inkomstnivå.

Han tror dock inte det blir aktuellt att sänka eller helt skrota ränteavdraget för lån.