Nyheter

Arbetet på Gilla Jobbet

En blogg av Sandra Lund och Johanna Wreder, reportrar på Arbetet, från arbetsmiljömässan Gilla Jobbet, som hölls i Stockholm 22-23 oktober.

Chefer vet inte vad arbetsmiljöproblem kostar

Torsdag 13.00. En klar majoritet av anställda som upplever arbetsmiljöproblem och/eller ohälsa anser att det leder till bortfall i deras produktion. Det gäller anställda inom såväl offentlig som privat sektor.

Det här visar första årets forskning från ett AFA-finansierat projekt om kostnader för arbetsmiljö- och hälsoproblem på jobbet som Malin Lohela Karlsson, medicine doktor vid institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, talade om på mässan. Vanligtvis när det talas om arbetsmiljö handlar det om nyttan för hälsan. Men här är alltså fokus på nyttan även för produktionen.

För kostar gör problemen. På ett av de undersökta företagen svarade 3 500 av de 5 000 anställda på forskarnas frågar. Av dem upplevde cirka 1 500 arbetsmiljö- eller hälsoproblem på jobbet. Enligt en uträkning som baseras på att alla jobbar heltid (40-timmarsvecka) med snittlönen 30 600 kronor plus sociala avgifter kostar produktionsbortfallet:

2,5 miljoner kronor per vecka för hälsoproblem.

1,3 miljoner kronor för arbetsmiljöproblem.

2 miljoner kronor för dem som anser sig ha båda typerna av problem.

I timmar handlar det om tolv timmar i veckan som försvinner.

Forskarna har också ställt frågor till närmare 70 chefer i olika verksamheter. Frågan har lytt hur det påverkar organisationen enligt dem. Svaren visar att chefer har svårt att svara på det här.

Cheferna uppger att de behöver mer kunskap om konsekvenserna.

Att det är svårt att svara på frågor om sjukfrånvaro, då de inte anser sig ha tillgång till sådan statistik.

Och framför allt att det är svårt att vet hur det påverkar produktion och vad det kostar.

– Industrin har generellt bättre koll på ekonomiska termer som produktionsbortfall än offentlig sektor. Men nästa steg är vad gör man åt det? Man kan ju välja att inte göra någonting alls. Men de här kostnaderna kommer inte försvinna, säger Malin Lohela Karlsson.

Hösten 2016 ska forskningen vara klar och redovisas i sin helhet.

Unga mår sämst på jobbet

Torsdag 11:35. Yngre mår klart sämst på jobbet, visar årets jobbhälsobarometer från Sveriges Företagshälsor. Anställda under 30 år är inte bara mer sjukfrånvarande. De har också en dyster förväntan på sin hälsa framöver. De tror oftare än de äldre anställda att de kommer att vara sjukfrånvarande även nästa år.

De yngre är klart mer omotiverade på jobbet. De är mer missnöjda med sina arbetsuppgifter och de upplever oftare att deras kompetens inte tas till vara.

Lars Hjalmarsson, vd för Sveriges Företagshälsor tror att orsaken delvis ligger hos de unga själva.

– Jag tror att det handlar om värderingsförändringar. De yngre är mer inne på självförverkligande och det lutherska arvet har sinat, sa han när han presenterade barometern på Gilla jobbet.

Han betonade dock att även arbetslivet har skuld till att de unga mår dåligt. Unga har ofta betydligt sämre villkor på jobbet än äldre. De finns oftare i genomgångsjobb med tuffa förhållanden och anställningarna är otrygga. På så sätt är det kanske inte så konstigt att de mår sämre än sina äldre kollegor. Allra sämst mår de unga kvinnorna i arbetslivet, medan äldre män klarar sig bäst.

– Allra bäst mår de som ser ut som jag, konstaterade Lars Hjalmarsson, som senare berättade att han ska gå i pension inom kort.

Jobbet får hjärtat att brista

Torsdag 10:20. ”Om ditt hjärta brister, laga det med Karlssons klister.” stod det i min mammas poesibok som hennes vänner skrev i på 1950-talet.

Faktum är att hjärtan kan brista. Rent bokstavligt. Och det är inte kärleken som är ensam orsak. Även jobbstress får hjärtan att brista, enligt Elmir Omerovic, docent och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

I genomsnitt drabbas mellan 30 och 50 personer i månaden av diagnosen brustet hjärta. De söker sjukvård med symtom som liknar en hjärtinfarkt, men när deras hjärtan undersöks finns inga förträngningar i kärlen. I stället har delar av hjärtat paralyserats och står stilla, och det är det läkarna kallar ett brustet hjärta.

Åtta av tio som drabbas är kvinnor och de flesta är mellan 50 och 60 år, men även män och både äldre och yngre kan drabbas. Forskarna tror att det finns personer med en biologisk fallenhet att utveckla syndromet.

Personer vars hjärtan brister har alltid utsatts för stark känslomässig stress. Det kan till exempel handla om mobbing, kraftig stress, gräl och förargelse, men också om sorg och fysisk smärta. Tillskillnad från hjärtinfarkt är det inte heller personer med låg socioekonomisk status som drabba§1s mest, utan det verkar vara precis tvärt om.

– Vi vet inte säkert men min känsla är att lärare, sjukvårdspersonal och chefer är extra utsatta, säger Elmir Omerovic.

Den första kvinna som fick diagnosen brustet hjärta i Sverige drabbades av syndromet år 2005. Hon hade mobbats på sitt jobb under ett års tid, och dagen när hjärtproblemen uppstod var mobbingen värre än någonsin.

Att hjärtat kan brista är alltså sant, men hur är det då Karlssons klister, är det sättet att laga det? Även om läkarna inte har försökt är svaret bestämt nej.

Även om dödligheten är lika hög som i hjärtinfarkt, så klara de allra flesta sig. Det vanligaste är att de som drabbats av brustet hjärta självläker efter några dagar.

Hur tar vi hand om varandra?

Torsdag 09.50. Här kan en själv sätta upp en nål för hur vi egentligen gör med vår psykosociala arbetsmiljö på den egna arbetsplatsen. Hör du till exempel av dig till en arbetskompis som är hemma och mår dåligt psykiskt? Frågar din arbetsledare hur läget är vid medarbetarsamtal?

Svårt att se på bilden, men få deltagare på mässan sätter i alla fall en nål på punkt 5: ”Vi behöver inte längre särskilda rutiner för medarbetare som ska återgå i arbete efter sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa.”
SL

Minska stressen på jobbet

Onsdag 16:48. ”Det är inte jobbet som stressar oss. Det är vår upplevelse av jobbet.” Det var en av slutsatserna från seminariet med hjärnforskaren Parisa Zarnegar som berättade om hur hjärnan reagerar på förändringar.

Det må vara sant, men som chef och arbetskamrat kan man ändå göra mycket för att jobbet varken ska vara, eller uppfattas som, stressande för medarbetarna.

Här kommer några konkreta råd från Parisa Zarnegar:

1. Kommunicera tydligt, annars försöker kollegorna ägna sig åt tankeläsning, vilket skapar stress. Säg inte att du vill ha en rapport i början av veckan, det kan betyda allt från måndag morgon till onsdag lunch.

2. Spring inte och var inte sur, stressad eller aggressiv i onödan. Vi påverkas ständigt, direkt och omedvetet av andras känslor och sinnesstämningar.

3. Ta det lugnt. Vi tenderar att kopiera vad andra gör. Om chefen rusar runt i korridorerna och flänger in på möten i sista sekunden blir även medarbetarna stressade och gör likadant.

4. Tänk på att även små förändringar, som att flytta sitt skrivbord, eller att få en ny telefon skapar stress. Påtvingade förändringar upplevs som hot, så försök att få medarbetarna att vilja vara med om de förändringar som är nödvändiga.

5. Slutligen: Moroten är bättre än piskan. Vi reagerar visserligen fortare på hot om fara än på belöning, men vi mår betydligt bättre av belöningen. De allra flesta blir långt mer produktiva om de mår bra på jobbet och då är belöning smartare än bestraffning.

Satsningar på arbetsmiljö utlovas i höstbudgeten

Onsdag 15.40. Erik Nilsson, statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet lovar satsningar på arbetsmiljö i morgondagens höstbudget:

• På skyddsombud och utbildningar till dessa.

• Betydande förstärkning av Arbetsmiljöverket.

• På kvinnors arbetsrelaterade ohälsa.

Omsorgschefer kan jämföras med vd:ar

Onsdag 14:55. Kvinnor och män har väldigt olika förutsättningar att vara en bra chef. Det konstaterar Klara Regnö vid KTH som doktorerat med en avhandling om kvinnliga chefer på alla nivåer i kommunal omsorg.

I kvinnodominerade kommunal organisationer har cheferna, som också ofta är kvinnor, betydligt fler underställda. De har totalt ansvar för allt från budget, till personal och utveckling av verksamheten.

– Man kan konstatera att det är väldigt stora ansvarsområden för alla chefsnivåer i den offentliga kvinnodominerade sektorn, sa Klara Regnö när hon presenterade sin forskning på ett seminarium på Gilla jobbet.

I genomsnitt hade cheferna hon intervjuat i avhandlingen runt 30 direkt underställda, men det var inte ovanligt med 5o och fanns dem med hundra anställda direkt under sig.

När hon frågade publiken hur många av dem som hade 45 underställda eller mer, räckte ingen upp handen, trots att många vid seminariets inledning uppgett att de var just chefer.

De kvinnliga cheferna i den kvinnodominerade sektorn, har större ansvar än chefer i genomsnitt både vad gäller antal anställda, och storleken på budget. De är också välutbildade, men tjänar ändå betydligt sämre än chefer i det privata näringslivet, och sämre än chefer för mansdominerade kommunala områden så som teknisk förvaltning.

Om bara tittar till ansvar och budget kan en omsorgsförvaltning jämföras med en hel koncern i det privata näringslivet. Förvaltningschefen kan jämställas med en koncernchef, enligt Klara Regnö.

– En vanlig kommunal enhetschef med mellan 50 och 100 anställda har en budget i paritet med en normal vd i det privata näringslivet.

Trots svårigheterna upplevde många av de intervjuade cheferna sitt jobb som positivt. En förklaring är att de får vara bara chefer, och inte blir någon symbol som kvinnliga chefer. De kände också att de hade stor frihet och en stolthet över sitt jobb.

– Det stora ansvaret kan ses som något positivt. De visste att de hade ett väldigt avancerat chefskap och fann en glädje i att de klarade av det, sa Klara Regnö.

Fredade arbetsmiljöbrottsutredare från årsskiftet

Onsdag 14.45. Från och med den första januari slås dagens 21 polismyndigheter ihop till en enda. Under myndigheten kommer det att finnas sju olika regioner.

– Varje region kommer att ha en egen enhet med utredare som är fredade från andra utredningar än arbetsmiljöbrott, säger Filippo Basini från länspolisen i Stockholm.

Polisen har fått mycket kritik för att inte kunna göra tillräckligt detaljerade utredningar vid arbetsplatsolyckor. Just på grund av att arbetsmiljöbrott lätt försvinner bland andra brott, som omfattas av helt andra lagar. Därför stannar många arbetsplatsolyckor just där, som olycka, och blir aldrig en brottsplats som ska utredas.

Själv basar han över en liknande enhet i Stockholm i dag, och har delat upp utredarna. De som är experter på arbetsmiljöbrott. Och de som är det på miljöbrott. För så ser det ofta ut i dag, även på åklagarsidan, att finns fredade utredare sysslar de både med arbetsmiljö- och miljöbrott.

– Jag tycker att det är bra om utredarna nischas. Det är två helt olika lagstiftningar, säger Filippo Basini.

Det blir dock upp till varje region att organisera. Men Filippo Basini, som själv kommer att tillhöra region Stockholm-Gotland efter den första januari, kommer att fortsätta med modellen nischade utredare, och han säger också att många tittat på Stockholmsmodellen.

Poliser mötte skyddsombud

Onsdag 14.00 Varför tar det sån tid, och varför fälls så få? undrade flera skyddsombud när LO ordnade seminarium med polisen och jurister för att fira skyddsombudens dag.

Att det är svåra fall och att polisen behöver skyddsombudens hjälp, blev svaret.

-Ni är experter på era arbetsplatser. Hjälp oss, sa Felippo Basini från polisen.

Svar på tavla

Onsdag 13.10 Respekt. Gemenskap. Omtanke. Delaktighet. Skratt och samarbete. Buden är många när Prevent frågar besökarna om vad som är viktigast för att skapa ett gott arbetsklimat.

Värna de inhyrda

Onsdag 13.00. Det finns ingen tillförlitlig statistik som jämför arbetsmiljön för bemanningsanställda med anställda hos företaget som hyr in. Därför har vi tittat på hur den blir bra, säger Ann-Beth Antonsson från Svenska Miljöinstitutet.

Tillsammans med kolleger från institutet (IVL) höll hon i seminariet ”Hur kan man skapa en god arbetsmiljö för anställda i bemanningsföretag?” Som underlag har de under tre års tid undersökt frågan i ett treårigt AFA-finansierat projekt.

De konstaterar att arbetare (40 procent av de bemanningsanställda) är hårdare drabbade av arbetsskador än tjänstemännen. Men de har inte jämfört inhyrda arbetare med anställda arbetare hos kundföretaget som hyr in.

– Nej, den statistiken är väldigt svår att göra eftersom yrkeskodningarna sällan gör det jämförbart. Den statistik som finns i detta är kritiserad och osäker, säger Ann-Beth Antonsson vid IVL.

För att få en säker arbetsmiljö för inhyrda måste tre punkter vara uppfyllda, enligt forskarna.

Flera måste göra samma sak. Det vill säga det som många avfärdar måste ske här. Både bemanningsföretag, det inhyrande företaget och skyddsombud måste överlappa varandra. Risken är att någon alltid brister.
Bemanningsföretaget måste ha koll på vilken kompetens de anställda har. Det inhyrande företaget måste ställa krav på de inhyrda som ska in och jobba. Ska man köra truck, kräv utbildning.
Det krävs förståelse för att den som hyrs in befinner sig i en känslig relation. Skyddsombud och andra fackliga får inte skapa en situation av ”vi anställda mot de inhyrda”. Inhyrda har oftare svårare att säga ifrån till kunden, till uppdrag och har oftare en osäker anställning.

På frågan vad som är mest avgörande för att få en väl fungerande arbetsmiljö som inhyrd svarar Ann-Beth Antonsson.

– Hur unik eller utbytbar du är? Ju mer unik desto bättre chanser att få till bra förutsättningar.

Inhyrda är inte alltid konsulter

Onsdag 10.45. På ett seminarium om arbetsmiljö för bemanningsanställda använde forskarna begreppet konsult för inhyrda. Det fick Roland Ahl, ombudsman på Byggnads Stockholm-Gotland, att påminna akademikerpanelen om att människor från LO-kollektivet inte kommer känna igen sig.

– Det är viktigt att känna att det är mig de talar om. På våra arbetsplatser säger ingen konsulter när någon hyrs in. Varför inte bemanningsanställda. Men det blir väl svårt, konsult är ju lite tjusigare och tjänstemän vill säkert behålla det.

Bättre ljus gör oss pigga – och sömniga

Onsdag 10:05 Höstmörkret är här, tänk på ljuset, uppmanade sömnforskaren Arne Lowden från Stressforskningsinstiutet vid Stockholms universitet under ett välbesökt seminarium.

Han berättade om flera olika forskningsprojekt som visar hur ljus på arbetsplatsen påverkar vår hälsa. Med rätt ljus lyckades forskarna med att få den kanske tuffaste gruppen av alla –morgontrötta skolungdomar, att komma igång på morgonen.

– Vi bytte ut de vanliga gula lysrören i klassrummet mot vitt och mycket starkare ljus, och ja, vi upptäckte att ungdomarna blev piggare i skolan och att de sov bättre på natten. Och ja, de gillade också den nya ljussättningen!

Det handlar dock inte bara om öka ljuset. Det måste också vara rätt sorts ljus, under rätt tid på dygnet och i lagom dos. Blått ljus gör oss till exempel piggare och vi bör se till att få det kraftigaste ljuset i början av dagen.

– Vi mår som bäst om vi varje dag får en ordentlig ljuspuls som puttar vår rytm på plats, säger Arne Lowden.

Vid vilken tidpunkt ljusknuffen ska komma är både individuellt och beror på när vi vill vara pigga. Skiftarbetare kan behöva ljuset vid andra tidpunkter. På Forsmarks kärnkraftverk har forskarna gjort försök med anpassat ljus som varierar efter skiftschemat.

– De skiftgående blev piggare på jobbet och trots att vi hade starkt ljus så förstörde vi inte deras sömn. Det här funkade för dem.

Men mörkret är ett ofrånkomligt faktum så här års, och det blir bara värre. De flesta arbetsplatser har inte optimal ljussättning, så vad kan vi själva göra? Ta, en promenad när det väl är ljust, eller satsa på ljusterapi, är råden från Arne Lowden, och visade ljuslampor som kan ge effekt.

Om du inte har någon ljuslampa, kanske du ska fundera på att resa dig och gå ut nu. Säg till chefen att du tar igen tiden för att du blir piggare och effektivare, inte bara i eftermiddag utan också imorgon.

Nu är vi på plats

Onsdag 09.00 Nu är vi, Arbetets reportrar på plats, bland tretusen andra på Älvsjömässan i Stockholm. Det ska handla om arbetsmiljö i vid mening. Vi kommer under dagen bland annat att lyssna på seminarier om hur anställda i bemanningsbranschen mår, hur arbetsvillkoren ser ut för chefer och deras anställda på kvinnodominerade arbetsplatser. Kanske kommer Sveriges största statistiker Hans Rosling och berättar om världen. Häng me!
Eller på Twitter: #gillajobbet

JW och SL