Han vill se nya regler
Valrörelsen är slut. Nu börjar omprövningen. Så tolkar Klas Eklund, senioranalytiker på SEB, Magdalena Anderssons besked om överskottsmålet.
– Jag spådde att det skulle komma en omprövning efter valet. Nu har den kommit. Det är bra, inte en dag för tidigt.
Nu tycker han att det är dags att fundera på vad som ska komma efter. Han vill att regeringen tillsätter en parlamentariskt utredning som talar om vilken nivå statsskulden ska ligga på.
– Det finns stora fördelar med att uppnå enighet över blockgränserna om de långsiktiga spelreglerna, anser han.
Klas Eklund var sakkunnig på finansdepartementet och statsrådsberedningen på 1980-talet och en av de ledande företrädarna för det som kritikerna döpte till kanslihushögern. Han ledde Expertgruppen för offentliga studier, som lanserade idéerna om överskottsmål och utgiftstak 1992.
– Det var av godo då, men inte under de senaste åren. Sveriges statsskuld är mindre än hälften av genomsnittet i Europa, vi har den högsta kreditrankningen AAA och väldigt låga kostnader för att låna. Då finns det ingen anledning att späka sig på det sättet som överskottsmålet kräver i en svag konjunktur, resonerar han.
En mer expansiv politik hade inneburit lägre arbetslöshet, åtminstone på kort sikt.
– Det går inte att säga generellt att överskottsmålet har kostat si eller så många jobb. Det beror på vad man hade pengarna till. Eftersom vi inte vet hur alternativet hade sett ut, är det omöjligt att räkna ut effekterna på sysselsättningen.
Investeringar i infrastruktur är högsta mode, inte bara i Sverige. Både Internationella valutafonden och Obamas tidigare finansminister Larry Summers hör till tillskyndarna.
– Om vi lämnar överskottsmålet ökar möjligheten att finansiera investeringar i infrastruktur – järnvägar, vägar och digitala nät. Investeringarna har dubbla effekter – produktion och sysselsättning påverkas på kort sikt samtidigt som investeringarna ger ett långsiktigt stöd till fortsatt tillväxt, förklarar Klas Eklund.
Läs också:
