LO + SN? Personkemin kan avgöra
Förra veckans besked om att Svenskt Näringsliv och LO på nytt inlett samtal om arbetsmarknadens kärnfrågor väcker som alltid en blandning av nyfikna förhoppningar och minnen av tidigare misslyckanden.
Förhoppningarna är att centralorganisationerna ska kliva fram ur skuggorna och lösa en del av de återkommande problemen och inte låta politiska lösningar diktera villkoren på arbetsmarknaden.
Minnena handlar om kända motsättningar i svåra frågor som ofta har omöjliggjort ett förtroendefullt samtal. Låsningar har varit legio.
För att sätta in de nu påbörjade samtalen i ett sammanhang är det därför bra att påminna om tidigare försök att skapa samsyn och samarbete.
• De senaste fem åren har Svenskt Näringsliv och LO försökt förhandla fram ett nytt huvudavtal utan att lyckas.
• Duon har också tillsammans med den tidigare regeringen försökt få till en jobbpakt – men också det slutade i avhopp och brutna förhandlingar.
• Med blicken längre bakåt syns samma misslyckande när det gäller allians för tillväxt i slutet av 1990-talet. Inte heller då nådde parterna målsnöret, trots långt framskridna överläggningar.
Nu är det dags igen och trots de uppenbara svårigheterna är tonen optimistisk. Kanske är också det politiska hotet om inblandning större och därmed pådrivande för förhandlade lösningar.
Enligt både SN:s nytillträdda vd Carola Lemne och LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson strävar parterna efter att till en början ta fasta på det som förenar eller frågor som saknar stark laddning. Allt i akt och mening att bygga tillit.
En väl fungerande personkemi är också viktig för att skriva historia. Vem vet, kanske kan Karl-Petter Thorwaldsson, Carola Lemne och med tiden också PTK:s ordförande Cecilia Fahlberg utvecklas till den trio som återger centralorganisationer eller karteller något av deras forna styrka och ställning.
Utan tjänstemännen kan aldrig den breda samsynen eller samförståndet på arbetsmarknaden skapas. Att diskussionerna så här långt tar fasta på SN och LO förklaras av att det redan finns en pågående, om än tillfälligt insomnad, förhandling eller diskussion mellan SN och PTK.
Det har handlat om utvidgat omställningsstöd å ena sidan och ändrade turordningsregler å den andra. Att det slagit stopp är därför inte överraskande. Hittills har tjänstemän och arbetsgivare helt enkelt inte hittat den kompromiss som är förutsättningen för en gemensam uppgörelse.
Återstår att se om LO och SN förmår hitta det som förenar och också få med tjänstemännen i diskussionerna. Spännande blir det under alla omständigheter.
