Tvätt och tryck. Den här veckan berättar vi om två yrken, det ena med obotligt låga löner, det andra hotat av teknikskifte och tidningsdöd.

Tvätterierna har varit på tapeten i min jobbomgivning flera gånger de senaste dagarna.

Arbetet arrangerade flera seminarier under Socialistiskt forum på ABF i Stockholm i lördags. Ett handlade om Tommy och Anna Öbergs bok Lönekamp med förhinder, som handlar om kvinnolöner i industri och vård. Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare var med i debattpanelen.

Han rynkade bekymrat sin panna: tvätterierna. IF Metalls kvinnliga medlemmar som går under tvätteriavtalet fick inte del av jämställdhetspotterna. De passade inte in i konstruktionen.

I tisdags träffade jag två representanter för LO:s distrikt i Mellansverige, Per Ek och Majlene Ahlgren.

Per har jobbat på tvätteri i Eskilstuna. Det var tufft, berättade han. Varmt och jäkligt. Men. Vilket kamratskap. Hur kul hans minnen är hördes av värmen i hans röst. Ja, du brukar berätta om det, sa Majlene.

Foto: Adam Ihse

Veckans Arbetsdagen handlar om ett tvätteribiträde, Diana Sjöström (bilden). Lena Blomquist har pratat med henne. Kroppen tar stryk, 40 ton textilier varje dag – det ska jag tänka på nästa gång jag kånkar tvättkorgen till tvättstugan – men också skratt och, tänka sig, kärlek på jobbet.

Tvätterierna lever.

Grafiska branschen lever också, men långtifrån i samma hälsosamma läge som till exempel på 80-talet. När grafikerna försökte ta fajten mot den tekniska utvecklingen på tidningarna och förlorade i kubik.

Jag minns när grafikerna var tuffa. Som ung kvällsredigerare var man lite skraj när man sökte sig ut på sätteriet där sidorna skars och klistrades ihop.

Hörru, hörde man från dörren, hur fan har du tänkt nu? Kom hit.

Felräknat. För långt. Eller för kort. Ibland fick man hjälp. Ibland bara förakt.

Jag saknar dem.

Foto: Bertil Enevåg Ericson

Läs om tryckarna på V-tab i Södertälje. Göran Jacobsson har besökt tryckeriet. En miljon trycksaker per dygn. Och sådana som Patric Sävenvall övervakar noga. Kvalitén är viktig. Numera jobbar grafikerna i en högteknologisk miljö.

Fortfarande värda all respekt.