– De som vill slopa eller minska arbetsgivarnas ansvar för sjuklön är ute på tunn is. Arbetsmiljöarbetet kan försämras – och de företag man vill hjälpa får i själva verket betala dyrt.finnbengtsson

Det hävdar Finn Bengtsson (M), ledamot i riksdagens socialförsäkringsutskott och i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, som just nu ser över såväl sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen som a-kassan.

Om du blir sjuk får du ingen ersättning alls den första sjukdagen. Därefter betalar din arbetsgivare 80 procent av lönen i sjuklön dag 2–14. Socialdemokraterna lanserade förra året förslaget att slopa den andra av de båda sjuklöneveckorna som ett sätt att gynna företagen. Reformen skulle ”minska tröskeln för små företag att anställa”, sa partiledaren Stefan Löfven.

Även Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna vill minska arbetsgivarnas sjuklöneansvar. De har föreslagit lite olika lösningar där i första hand de små företagen slipper betala sjuklön, olika mycket beroende på antal anställda. Centerpartiet har tagit ett beslut på sin stämma om att slopa sjuklöneansvaret för alla företag.

Mot den bakgrunden har Moderaterna bett riksdagens utredningstjänst, Rut, att analysera effekterna av att slopa arbetsgivarnas sjuklöneansvar helt eller, som S föreslår, att slopa den andra sjuklöneveckan. Utgångspunkten är att arbetsgivaravgifterna i så fall skulle höjas som kompensation för att staten tar över ansvaret för de sjukskrivna.

– Så har det ju fungerat vid tidigare tillfällen då sjuklöneperioden har förändrats, säger Finn Bengtsson.

Ruts beräkning visar att en överföring av arbetsgivarnas hela kostnad för sjuklönen, omkring 15 miljarder kronor 2012, för det första skulle öka statens kostnad för sjukpenning med 66 procent, en dramatisk förändring i sig.

Men när arbetsgivaravgifterna samtidigt höjs drabbar det inte alla arbetsgivare lika. Det privata näringslivet – och särskilt de mindre företagen – har betydligt lägre sjukfrånvaro än kommuner och landsting (och något lägre än staten). Då arbetsgivaravgiften höjs lika mycket för alla arbetsgivare blir resultatet en övervältring av kostnader från kommuner och landsting till det privata näringslivet. Annorlunda uttryckt tvingas företagen, som är bra på att hålla sina anställda friska, subventionera den höga sjukfrånvaron i den kommunala sektorn.

Om man bara slopar den andra sjuklöneveckan (så som S vill) missgynnas det privata näringslivet ännu tydligare, eftersom sjukfall som sträcker sig mer än en vecka är vanligare i kommuner och landsting än i privata företag.

– Vill man vara företagarvänlig är det fel att slopa den andra sjuklöneveckan, då ska man i stället ta bort den första, säger Finn Bengtsson.

Men Finn Bengtsson anser att inte heller det vore en bra reform. En bättre väg är att förbättra högkostnadsskyddet för arbetsgivare som drabbas av höga sjuklönekostnader. I dag kan företagen använda sig av skyddet om deras sjuklönekostnader blir mer än två och en halv gånger så stora som den genomsnittliga årliga sjuklönekostnaden för samtliga arbetsgivare. Att högkostnadsskyddet beräknas lika för alla arbetsgivare gör det till en dålig försäkring för de små företagen, som typiskt sett har lägre sjukfrånvaro än offentlig sektor.

Den nuvarande ordningen med två sjuklöneveckor och en karensdag kom till i början av 1990-talet efter en avvägning där arbetsmarknadens parter fick säga sitt. En harmonisk lösning som har tjänat Sverige väl, enligt Finn Bengtsson.

– Sjuklöneansvaret stimulerar arbetsgivarna att förbättra arbetsmiljön. Att ta bort det skulle inte påverka arbetsmiljöarbetet positivt. Vi har inte råd med en försämring av arbetsmiljön, särskilt inte i kommuner och landsting.