När USA:s president Barack Obama i dag möter statsminister Fredrik Reinfeldt saknas förutsättningar för givande samtal.
Reinfeldt har redan markerat att han inte vill ta upp de några viktiga frågorna i relationen Sverige – USA. Och genom de senaste årens upptrappade drönarattacker och hantering av Syrienkriget har Obama redan visat att han struntar i FN-mandat, den enda fråga där Reinfeldt faktiskt har en klar åsikt.
Bland de frågor som Reinfeldt inte tar upp finns USA:s olagliga avlyssning av svenska medborgare.
Många andra europeiska länder, bland andra Tyskland och Danmark, har reagerat skarpt efter Edward Snowdens avslöjanden, men denna linje får alltså inget medhåll av Reinfeldt i samtalen med Obama, vilket naturligtvis är svagt av en statsminister som ska företräda sitt lands intressen.
De bilaterala samtalen mellan Reinfeldt och Obama blir alltså, vet vi redan nu, tämligen meningslösa.
Däremot är det bra, om än lika meningslöst, att Reinfeldt står fast vid kravet på att USA måste förankra sin insats mot Syrien i FN:s säkerhetsråd och inte starta ett angreppskrig på egen hand.
Efter massmorden i Rwanda och Srebrenica, massmord som nästan bokstavligen utfördes i direktsändning inför övriga världen, kan fler i dag acceptera militära insatser för att hindra folkmord och uppenbara militära övergrepp.
Men att låta ett enskilt land avgöra när det ska ske öppnar för ett godtycke runt vad som är en humanitär insats och vad folkrätten egentligen medger.
Det stora problemet med att först driva frågan i FN är säkerhetsrådets brist på demokratiska nationer. Varken Ryssland eller Kina ser något självändamål i att värna folkrätt och undvika mänskligt lidande.
Syrien är Rysslands sista allierade i området och Putin föredrar nog en seger för president Assad framför att behöva ömma för ihjälgasade barn.
Men att Ryssland av egenintresse kan blockera en FN-stödd insats är inte skäl nog för USA att ta beslutet i egna händer.
President Obama har dock med de senaste årens drönarattacker visat att han redan har förpassat FN till det sedan länge förgångna.
Under Obamas år vid makten har USA:s strategi nämligen ändrats. Obama har minskat USA:s styrkor i Irak och i Afghanistan, men i stället kraftigt ökat antalet drönarattacker, det vill säga bombningar med obemannade flygplan.
Under Obama har drönarattacker också utförts i fler länder än tidigare.
Pakistan, Somalia och Jemen är några av de länder där USA på eget bevåg genomför drönarattacker. Här för alltså USA redan startat pågående lågskaliga krig utan krigsförklaring och helt utan FN:s godkännande.
Den senaste drönarattacken mot Jemen genomfördes bara en drygt en vecka innan Obama nu landar i Sverige.
Dessa samverkande faktorer, att USA redan har visat att man struntar i vad världssamfundet tycker, och det faktum att Kina och i än högre grad Ryssland troligen struntar i övergreppen i Syrien, ska dock inte hindra Sverige från att kraftfullt fördöma insatser som inte förankras i folkrätten.
Att Obama är mottagare av Nobels fredspris sticker naturligtvis i ögonen men får skyllas på att den norska Nobelkommittén ännu inte har lyckats definiera ordet fred.
