De två senaste valen har allt fler medlemmar i LO-förbunden valt moderata, miljöpartistiska och sverigedemokratiska valsedlar i stället för S-märkta.

Lägg därtill februaris omfattande Sifo-undersökning som visade att SD gått om M som näst största parti bland LO-förbundens medlemmar. Var sjätte medlem skulle ha röstat på SD om det hade varit val i februari.

Veckans ideologiskt laddade S-kongress kan bli ett vägskäl för det fackligpolitiska samarbetet. För i stort sett alla, mer eller mindre fackliga, som Arbetet varit i kontakt med skallar samstämmigt: Socialdemokraterna måste kliva ut ur garderoben och visa att man är ett tydligt arbetareparti.

Så vad ska partiet göra för att förtjäna deras stöd?

 

Allan Jönsson håller inte med Sverigedemokraternas ledning i alla fackliga frågor. Han vill till exempel inte ändra på las.

Foto: Björn Lindgren

Allan Jönsson håller inte med Sverigedemokraternas ledning i alla fackliga frågor. Han vill till exempel inte ändra på las.

Den facklige sverigedemokraten:

»Jag är ingen politisk fanatiker«

Allan Jönsson är  huvudskyddsombud på tegelbruket ­Höganäs Bjuf och ordförande för Sverige­demokraterna i Bjuv, landets starkaste SD-fäste.

”Ingen nyhet.” Så kommenterar Allan Jönsson undersökningen som visar att hans parti är näst störst bland LO-förbundens medlemmar.

– Våra väljare är till största del arbetare. Vilket beror på att förnyelseprocessen uteblivit hos S. På grund av riksdagsinträdet vågar man nu öppet deklarera att man är sverigedemokrat.

Han säger sig inte vara en enfrågepartist.

Samtidigt. Att han blev just sverigedemokrat beror på – en fråga.

– SD hade varit överflödigt om andra partier aktualiserat invandringsfrågan. Men jag skulle kunna företräda vilket parti som helst redan i morgon, bara invandringsfrågan aktualiseras i detta parti.

Samtidigt.

– Jag är ingen politisk fanatiker. Jag har alltid värnat om allas lika värde. Ett arbetssätt som genomsyrat all politisk och facklig verksamhet jag engagerat mig i.

Så vad vill han, politikern Allan Jönsson? Han är facklig och företräder ett parti som vill utöka undantagen i lagen om anställningsskydd (las).

– Man ska inte röra las. Jag håller inte alltid med partiledningen när det gäller fackliga frågor. Det är ledningen som tagit fram teoretiska idéer som aldrig bör prövas i praktiken.

Obligatorisk skattefinansierad a-kassa tycker han däremot är ett utmärkt förslag. Dels för att det inte ska finnas någon koppling till facket. Dels för att människor behöver tvingas in i ett a-kassesystem.

– Enligt socialtjänstlagen ska du göra allt för att klara din egen försörjning. Är du inte med i a-kassan har du inte gjort det, och är därmed inte berättigad till försörjningsstöd enligt mig.

SD vill ha tydliga krav på motprestationer av den som får stöd.

– I dag finns ju inga krav. Egentligen kan du hämta pengar och gå hem och lägga dig på sofflocket.

Och förtidspension är enligt partiet ”förlegat”.

– Man är aldrig så uträknad att man inte kan göra något. Det gäller att få tillbaka självkänslan.

Men många är ju sjuka?

– Jo. Man måste vara säker på att individen är på den nivå den faktiskt är.

Och så ska instegsjobben för nyanlända flyktingar slopas. Ty de är en ”skattefinasierad svenskfientlighet”.

Har inte flyktingar behov av denna självkänsla?

– Jo. Men får vi det resultatet med tanke på vad det kostar? Ska man göra det ska man göra det rätt.

Som?

– Validering kanske. Många har utbildningar som man kan nyttja.

Är det viktigt i vilken regi välfärd drivs?

– Nej.

Så religiösa friskolor är okej?

– Nej. Religion ska inte vara inblandad i skolor. Även om jag delar de kristna värderingarna, om allt och alla.

 

Rätt till heltid är ett LO-krav, förklarar Tobias Baudin. 

Foto: Jonas Ekströmer

Rätt till heltid är ett LO-krav, förklarar Tobias Baudin. 

Den facklige ledaren (S):

»Det hänger inte på enstaka frågor«

Tobias Baudin är LO:s förste vice ordförande och socialdemokrat.

– Vi är absolut ett arbetarparti, säger han. Men, medelklassen växer och påverkas av arbetarnas allt sämre villkor.

– Arbetare måste få det bättre. Men här i Stockholm ser vi hur deras sämre villkor påverkar medelklassen när bussarna inte går, och man inte kommer till jobbet. Eller sjukvården som inte längre håller måttet. Och det är fullt möjligt att rikta sig till både medelklass och arbetare.

Men har partiet inte tappat arbetarna?

– Vi har inte har haft makten på snart sju år. Men vad är politik för arbetare? Jo, arbete. Det jag hoppas på är att kongressen landar i en tydligare jobbpolitik. En politik för full sysselsättning måste mejslas ut.

Det är det främsta S måste göra för att förtjäna medlemmarnas röster. Fixa jobben, och kunna matcha folk rätt på marknaden.

Han har själv tidigare sagt till Arbetet att samverkan med just S inte är någon naturlag. Men kongressen är inget avgörande för samarbetet. Inte i frågan om vinster i välfärden, där LO har ett tydligare förslag med ett tak för vinstuttag, jämfört med S. Inte i frågan om den så kallade 90-dagarsgarantin där SSU tagit fram ett annat förslag för att hjälpa unga arbetslösa än moderpartiet, och som stöds av LO och flera partidisktrikt.

– Ställer sig ombuden inte bakom förslagen fortsätter vi att stå för dem och jobba med det. Mot dem som bestämmer i dag, den borgerliga regeringen. Men vi släpper inte den fackligpolitiska samverkan på grund av enskilda frågor.

Det finns alltså inga frågor på veckans kongress som gör att stödet kan ifrågasättas, säger han. Det är inte ”villkorat”.

– Vår samverkan bygger inte på dagsaktuella frågor, eller nästa valrörelse eller den här kongressen. Den bygger på att vi delar grundläggande värderingar. Vi diskuterar den ständigt och är öppna för hur den kan se ut i framtiden.

Och det här är partiets kongress.

– Ja, S är ett parti. Vi kommer ha full respekt för de beslut man landar i.

En sak är han dock tydlig med att LO kommer att kräva, förutsatt att S vinner valet 2014. En lag om rätt till heltid.

– Ja, det behövs en kombination av lag och avtal.

 

Jenny Bengtsson förstamajtalade i Kungsträdgården förra året. 

Foto: Leif R Jansson

Jenny Bengtsson förstamajtalade i Kungsträdgården förra året.

Den fackliga vänsterpartisten:

»Det självklara fackpartiet«

Jenny Bengtsson är ordförande i Hotell- och restaurangfacket Stockholm-Gotland och aktiv vänsterpartist.

S måste bli tydligare för att förtjäna fackligt stöd, anser Jenny Bengtsson.

– Man ska inte alltid prioritera jakten på mittfåran. S är ett väns­terorienterat parti och det ska man inte skämmas för.

Samtidigt. Allt fler LO-medlemmar röstar högerut.

– Att M gick fram beror ju på man använde en retorik som hörde till S. Folk kände igen sig, och trodde att det också var politiken. Men jag tror fortfarande att svenska folket vill ha schyst fördelningspolitik och högre skatter för att alla ska klara sig. Men man måste kunna presentera den tydligt.

Moderaterna förklarar även SD:s framgångar bland LO-medlemmar, enligt Jenny Bengtsson.

– Det har förts en politik som går ut på att skapa högre arbets­löshet och högre trösklar i sam­hället. När folk ser sin enda in­komstkälla hotad, och ett parti kliver fram och säger att vi förstår er, blir det ganska naturligt.

Varför är inte vänstern där?

– Det kan man verkligen undra. Facket har varit för dåligt på att visa varför man inte ska vända sig till SD. Vi var för sena och det får vi äta upp nu.

Så vad göra nu? Visa på det ”självklara”, säger hon.

– Arbetare har gemensamma intressen: högre lön, bättre arbetsvillkor och bättre arbetsmiljö. Det får vi bara på ett sätt – genom att organisera oss fackligt. Motsatsen får vi om vi visar att vi är splittra­de. Vilket vi är om vi vänder oss mot varandra, på grund av kön, sexualitet eller etnicitet.

För henne, och hennes medlemmar, är a-kassa den viktigaste politiska frågan. ”Vi tjänar minst och betalar mest”. Även rätt till heltid och fasta jobb. Och arbetsrätten.

– Lagen om anställningsskydd måste stärkas, det finns för många undantag. Liksom lagen om medbestämmande så att arbetare får mer inflytande på sina jobb. Det är ju sossarnas skötebarn.

Själv har hon inga större problem med samverkan med S.

– Vet man vad facket går ut på så vet man att vi måste använda oss av politiska partier för att få igenom grejer.

Och att det är ett och samma parti beror ju, enligt henne, på demokrati. Som man röstar får man ligga.

– I dag är Moderaterna i regeringsställning för att folk röstade så. Vill man förändra det får man masa sig till vallokalen. Har man problem med LO och S får man använda sig av de demokratiska forum vi har för att påverka det.

Så varför är du vänsterpartist?

– Inför vår förra kongress rada­de några av oss upp våra motioner och kollade var i politiken de drivs. Vänsterpartiet hade motionerat om allt i riksdagen. Socialdemokraterna i enstaka frågor. Så för mig är vänsterpartiet det självklara fackliga partiet.

 

Stödet till S

LO centralt ger Socialdemokraterna sex miljoner kronor per år.

Transport ger inget direkt stöd men lägger cirka 6 kr/medlem på eget valarbete.

Handels lägger pengar i en fond för samhälls­politisk påverkan i stället.

Musikerna ger inget stöd.

Seko och Målarna har inte svarat på Arbetets frågor.

Övriga förbund ger 6 kr/medlem till Socialdemokraterna, enligt LO:s rekommendation.