Det ska bli billigare att säga upp anställda. Oavsett vad domstolen senare kommer fram till. Det föreslår en ny utredning. Ett skakigare anställningsskydd är att vänta, anser facken. Fortfarande för dyrt för företagen, anser Svenskt Näringsliv.

Lagen om anställningsskydd (las) ska luckras upp. I alla fall om riksdagen röstar igenom det förslag som utredaren Jonas Malmberg (som i dag tillträder på posten som Arbetsdomstolens ordförande) lämnade över till arbetsmarknadsdepartementet i fredags.

De stora förändringarna är:

• Att en uppsägning orsakad av arbetsbrist inte kan förklaras ogiltig på grund av bristande omplaceringsutredning.

• Att den uppsagda behåller anställningen i högst ett år oavsett hur länge tvisten om uppsägning pågår.

• Att arbetsgivare med färre än 50 anställda får rabatt på skadestånd om de bryter mot las.

Enligt utredningen tar vartannat ärende i domstol ett och halvt år från uppsägning till dom. Är det fall som tas upp både i tingsrätt och senare i Arbetsdomstolen handlar det om dubbelt så lång tid. Som lagen ser ut i dag har i dag arbetstagare rätt att ha kvar sin anställning med lön och andra förmåner i väntan på dom efter en tvist om uppsägningen är gilltig eller inte.

– Med de här förslagen kommer arbetsgivare att fatta mindre övervägda beslut. Det innebär att var och en av oss får ett skakigare anställningsskydd. säger Sofie Rehnström som är jurist på LO.

Även Svenskt Näringsliv anser att utredningen brister, och att förslagen bara skulle ge marginella effekter för företagen.

– Ett år ger viss förutsägbarhet men fortfarande en skyldighet att betala ut lön under perioden. Och det är väldigt sällan någon återgår i anställning. Det ger starka skäl för arbetstagare att yrka ogiltigförklaring oavsett om man vill ha kvar sin anställning eller inte, säger Niklas Beckman, jurist på Svenskt Näringsliv.

Näringslivet vill att huvudregeln vid en tvist ska vara att den anställde inte är kvar efter uppsägningstidens utgång. Och att alla företag får sänkta nivåer för skadestånd.

Sedan är det så att det endast är en handfull uppsägningsärenden som avgörs i domstol varje år. En stor majoritet avgörs i förlikningar mellan de berörda innan de når domstol. Men de beloppen påverkas också av lagen.

– Även om arbetstagaren har all rätt i världen vet den att han eller hon efter ett år står utan försörjning då eventuell karens från a-kassan väntar. Det vill ingen. Arbetstagare kommer att känna sig tvingade till skitförlikningar, säger Sofie Rehnström.

Hon lägger till att för LO-medlemmar i dag är snittsumman vid förlikning två eller tre månadslöner. Vilket hon alltså tror skulle bli ännu lägre om förslagen röstats igenom.

Att en uppsägning på grund av arbetsbrist inte ska kunna ogiltigförklaras när arbetsgivaren inte utrett möjligheterna till omplacering påverkar främst anställda hos stora arbetsgivare: kommun, landsting, stat. Som har stora möjligheter att göra just det, omplacera.

– Vi ser redan i dag att omplaceringsutredningar brister. Nu vill de ta bort möjligheten. Det kommer att få stor betydelse för anställda där, säger Sofie Rehnström.

Enligt Niklas Beckman på Svenskt Näringsliv är den stora oron att förslagen i utredningen inte påverkar företagens vilja att anställa.

– Våra medlemmar säger själva att den ekonomiska risken som en uppsägning medför är en viktig faktor vid beslutet om man ska anställa.

– Att det leder till fler anställningar är bara ett påstående från Svenskt Näringsliv. Vare sig utredning eller forskning visar på det. Men Svenskt Näringsliv har lagt ner miljarder på att under flera år propagera mot las. Det har fått med sig att arbetsgivare i dag tror att det är omöjligt att göra sig av med folk när vi i själva verket har ett tämligen uselt anställningsskydd, säger Sofie Rehnström.

Fakta

Utredningen fokuserar på uppsägning av personliga skäl.

Förslaget om att man inte ska kunna ogiltiga förklara en uppsägning på grund av att arbetsgivaren inte utrett möjligheterna till omplacering gäller däremot arbetsbristuppsägning. I dagsläget är det enda sättet att få uppsägning på grund av arbetsbrist ogiltigförklarad.

90,5 procent av svenska företag har färre än 50 anställda.

Den första januari 2014 blir förslagen verklighet, om de röstas igenom i riksdagen.