Det hårda golvet gav personalen ont i benen. Nu är det utbytt och besvären har minskat. Skyddsombudet Inger Arvidsson (till höger) och Linnéa Backlund hjälper Gunborg Nordin, 89 år.

Foto: Mats Andersson

Det hårda golvet gav personalen ont i benen. Nu är det utbytt och besvären har minskat. Skyddsombudet Inger Arvidsson (till höger) och Linnéa Backlund hjälper Gunborg Nordin, 89 år.

 

Efter en renovering av äldreboendet i Sundsvall fick personalen besvär med fötter, ben och ländrygg. Men när en mer sviktande beläggning lades in på det hårda betonggolvet minskade problemen med en gång.

– Hur golven är utformade har en oerhört stor betydelse på många arbetsplatser. Men kunskaperna om detta är mycket dålig, säger Jens Wahlström, sjukgymnast och forskare i yrkesmedicin vid Umeå universitet och den som undersökte vad som hände på äldreboendet.

För frisörer, butiksbiträden, hotell- och restauranganställda som går och står mycket kan till exempel ett läckert – och hårt – marmorgolv nöta ner fötter och ben.

– I vår bransch står kundens önskemål i centrum. Det ska se trevligt ut. Blanka, hårda golv är viktigare än personalens välbefinnande, säger Martine Syrjänen, arbetsmiljöombudsman på Handels.

För tio år sedan renoverades äldreboendet i Sundsvall. Då lades en enkel, två millimeter tjock plastmatta på betonggolvet.

Personalen började klaga på trötta fötter och värkande ben. Arbetsmiljöinspektionen kom dit och förstod vad som orsakade problemen: Golvet. Som måste bytas mot ett nytt med ”lämplig svikt” som det står i verkets föreskrifter.

Men det ville inte kommunen gå med på och överklagade beslutet ända upp till Regeringsrätten. Där den förlorade.

– Jag misstänker att de var rädda för att det skulle leda till krav på fler – och dyra – golvbyten i kommunen, säger Jens Wahlström.

Den nya golvbeläggningen är en 4 millimeter tjock matta med ett ytskikt på 1,5 millimeter och en baksida av skum på 2,5 millimeter.

– Vi frågade de anställda i en enkät efteråt. Redan efter sex veckor såg vi en statistiskt säkerställd förändring. Mindre besvär med fötter och ben. Dessutom var den nya beläggningen bättre för akustiken, säger Jens Wahlström.

För Martine Syrjänen på Handels är dåliga golv ett välkänt problem.

– Absolut! För hårda golv återkommer ständigt när våra medlemmar klagar på sina arbetsplatser. Att stå och gå hela dagen i en klädbutik med för hårda golv frestar på enormt. I många fall får ju inte heller personalen sitta när de jobbar – eftersom det inte anses trevligt.

Ett sätt att mildra effekterna av hårda golv är att ha bra och bekväma arbetsskor. Men den traditionen – att förse personalen i butiker och frisörsalonger med arbetskläder och bra skor – finns inte.

– Snarare tvärtom, skulle jag vilja säga. Det är rätt vanligt att arbetsgivaren vill att flickorna ska se fina ut och ha högklackat – som de får bekosta själva. Inga mjuka tofflor här inte! säger Martine Syrjänen på Handels.

Hon tycker att Arbetsmiljöverkets föreskrifter mer är inriktade på att förhindra akuta problem och olyckor – och mindre fokuserar på sådant som kan ge skador på längre sikt.

Jens Wahlström är förvånad över att kunskapen om golvens betydelse på arbetsplatserna är så dålig.

– Trots att det är en stor fråga på många arbetsplatser vet egentligen företagshälsovården mycket litet om detta. Forskningen är dålig, underlag saknas.