Under Stefan Löfvens lördagstal i Almedalen går minnet plötsligt tillbaka flera år i tiden.

– Fack och arbetsgivare har tagit ansvar. Nu väntar vi på regeringen!

Ja, orden är Stefan Löfvens. Men de är inte från lördagens tal i Almedalen.

I stället fällde han dem i sin roll som IF Metalls ordförande, när han inför journalister förklarade de krisavtal som senare ledde fram till introduktionsavtalen på svensk arbetsmarknad.

Alltså var det upplagt för ett utrop av ”Äntligen” när Stefan Löfven, nu som Socialdemokraternas partiledare, i dag kunde konstatera att regeringen har svängt. Tidigare i veckan lovade ju Fredrik Reinfeldt att regeringen vill skapa en ”jobbpakt” tillsammans med arbetsmarknadens parter.

I denna jobbpakt ska staten enligt Fredrik Reinfeldt kunna gå in med stöd till liknande introduktionsavtal som de IF Metall slutit.

Men först under valåret 2014 dessa pengaravsättas, något som minskade Stefan Löfvens entusiasm.

– Återigen skjuts reformer på framtiden och det visar att moderaterna inte ser arbetslösheten som ett samhällsproblem – utan en valfråga.

Detta fågelperspektiv var genomgående i Löfvens första Almedalstal.

Här fanns inte någon beskrivning av de arbetare Stefan Löfven har mött. Det har annars varit ett närmast obligatorium. Poliser, bagare, vårdpersonal, alla har de under årets Almedalsvecka fått personifiera de väljare som partierna vill förbättra tillvaron för.

Stefan Löfven lät i stället fakta prata.

410 000 personer vaknar varje dag upp i arbetslöshet, Fas 3 är nu Sveriges största arbetsgivare och – trots alla dessa arbetslösa – var tredje försöka från arbetsgivare att nyanställa misslyckas för att det inte går att hitta personer med rätt kompetens.

I det läget drar alliansen ned på vuxenutbildning och beslutar om nedskärningar av den svenska gymnasieskolan.

Jo, nog var det ett smart drag av Stefan Löfven att låta övergripande fakta tala i stället för att bygga upp enskilda bilder.

Dels är dagens situation med låg sysselsättningsgrad, hög arbetslöshet och en skola i fritt fall tacksamma samhällsmisslyckanden att ösa fakta ur, dels framstod Stefan Löfven säkert som ansvarstagande och kunnig.

Men bitvis blev viljan att redovisa fakta lite väl detaljerad.

När han kom in på den klimatmiljard som Socialdemokraterna vill avsätta till samfinansiering med företag, till exempel.

Utan att titta i facit minns med all säkerhet ingen nu levande människa Stefan Löfvens exempel på vilken typ av projekt som kan få statligt stöd.

Men faktauppgiften på 410 000 arbetslösa är svår att glömma.