Arbetsmarknaden går som på räls för tågförareleverna
I år seglade tågförarutbildningen i Vännäs upp bland de mest sökta utbildningarna på yrkeshögskolan, i sällskap av byggnadsingenjörer och nätverkstekniker.
– Vad roligt, det visste jag inte. Men jag är inte förvånad, säger Liljaskolans studievägledare Kurt-Ivan Sandberg.
Liljaskolan är huvudman för tågförarutbildningen, som är samordnad med en likadan utbildning i Boden. Sedan Liljaskolan startade sin yrkeshögskoleutbildning (YH) för några år sedan har efterfrågan på tågförare bara ökat. Det syns även i ansökningarna till utbildningen, förra året hade de 300 sökande till 20 platser.
Kurt-Ivan Sandberg ser tågföraryrket som ett riktigt framtidsyrke.
– Det är inga som helst problem att få jobb som tågförare. Många kommer framöver gå i pension så det blir fler lediga jobb, samtidigt som tågtrafiken faktiskt ökar. Särskilt godstrafiken.
Förkunskapskraven för att bli tågförare är, utöver den grundläggande behörigheten för att gå YH-utbildning, en fullgod hörsel och syn. De behöriga får sedan gå igenom urvalstester i flera omgångar, tills skolan har 20 elever kvar.
– Man är helt anställningsbar som tågförare efter utbildningen, men arbetsgivaren ger också fordonsspecifik utbildning när man har blivit anställd. Lite som pilotutbildningen, säger Kurt-Ivan Sandberg.
Utbildningsformen har funnits sedan 2009, och ska fungera parallellt med de vanliga högskolorna.
– Nio av tio studenter har jobb efter examen från yrkeshögskolan, säger Per-Åke Bladh som är pressekreterare på Myndigheten för yrkeshögskoleutbildningar (YH-myndigheten).
Inom YH-utbildningarna är näringslivet ofta med redan när utbildningen planeras, och för att utbildningarna ska få statligt stöd från YH-myndigheten måste det finnas ett behov på arbetsmarknaden.
– Vi bedömer behovet av yrket och kollar att arrangören fyller våra kvalitetskrav när vi bedömer vilka utbildningar som ska få bidrag. Men grundkravet är att det ska finnas ett behov.
Utbildningarna finns över hela Sverige, de allra flesta i storstadsregionerna där behovet av arbetskraft också är som störst. Men för vissa utbildningar kan det vara bättre att förläggas utanför storstadsregionerna.
– Vindkraftstekniker till exempel. De utbildningarna är vanligast längs med norrlandskusten och på Gotland, där behovet också är som störst.