Den allmänna bilden av en pensionsålder på 65 år är ett problem, säger statsminister Fredrik Reinfeldt (M). I en intervju för Dagens Nyheter skissar han ett arbetsliv som kan sträcka sig till 75 års ålder, för att pensionen ska ge den standard vi önskar.

För att orka så länge kanske man måste vara beredd att byta karriär, menar Reinfeldt, och gläntar på dörren för möjligheten att få studiestöd även efter 54 år.

– Man får möjligen titta på det, säger han.

Fredrik Reinfeldt tror att 55-åringar blir betydligt mer attraktiva på arbetsmarknaden om arbetsgivaren har förväntningar på att de tänker jobba 20 år till, i stället för att börja trappa ner om fem-sex år.

Han menar att människor måste vara beredda att försörja sig själva betydligt längre upp i åren än i dag.

– Pensionssystemet är inte ett trolleri. Det är en välfärdsambition som bygger på stor omfördelning och i grunden på människors eget arbete. Om människor tror att vi kan leva allt längre och korta ner vårt arbetsliv, då kommer pensionen att bli lägre. Och då är frågan, är människor beredda till det? Det tror jag i stor utsträckning att människor inte är, säger statsministern i intervjun.

Med stigande medellivslängd måste svenskarna jobba allt högre upp i åldrarna för att kunna behålla sin ekonomiska standard efter pensionering, anser statsminister Fredrik Reinfeldt.

Men nästan hälften av svenskarna, 46 procent, vardagsmotionerar mindre än den halvtimme per dag som Folkhälsoinstitutet rekommenderar och riskerar därför att inte kunna optimera sin pension, enligt en Novus-undersökning gjord åt pensionsbolaget Danica Pension.

Med vardagsmotion menas aktiviteter av typen rask promenad till affären, snöskottning, fysiskt krävande trädgårdsarbete eller aktiv städning.

Trots att Folkhälsoinstitutet rekommenderar 30 minuter per dag för att undvika sjukdomar och för tidig död svarar 16 procent i undersökningen, som bygger på intervjuer med ett urval ur Novus av webbpanel, att de ägnar mindre än 15 minuter åt vardagsmotion medan 30 procent lägger ner 15—30 minuter per dag.

32 procent säger att de ägnar mellan en halv och en timme per dag, 15 procent mellan en och två timmar, 3 procent mellan två och tre timmar, 2 procent över tre timmar. En procent av de tillfrågade vet inte hur länge de ägnar åt vardagsmotion per dag.

Vad gäller mer inriktad träning säger 32 procent att de aldrig ägnar sig åt det, 21 procent att de gör det när de får lust någon gång ibland, 3 procent varannan vecka, 13 procent en gång i veckan, 24 procent två till tre gånger i veckan, 6 procent mer än fyra gånger i veckan och 1 procent att de inte vet.

Enligt Socialdemokraternas talesperson i pensionsfrågor, Tomas Eneroth, är det provocerande att bara prata om att höja pensionsåldern.

– Ska vi kunna få ett längre arbetsliv krävs förändringar på arbetsmarknaden. I dag slits väldigt många ut i förtid och dessutom har regeringens utförsäkringar lett till omfattande utslagning från arbetsmarknaden. Att enbart tala om höjd åldersgräns blir faktiskt provocerande för alla dem som skulle vilja, men som faktiskt inte kan klara av att arbeta längre.

Tomas Eneroth tycker att det vore bättre att bygga ut vuxenutbildningen, utveckla arbetsmarknadspolitiken och stärka arbetsmiljöarbetet för att öka förutsättningarna för ett längre arbetsliv.

– Ska undersköterskor, socialsekreterare och byggnadsarbetare kunna arbeta längre krävs omställning och kompetensväxling på arbetsmarknaden. Regeringen har i stället minskat de möjligheterna.

Socialdemokraterna står bakom Pensionsgruppens utredning om förändringar i åldersgränserna.

– Men ska man göra förändringar måste det göras i samråd med arbetsmarknadens parter. Det borde statsministern inse, säger Tomas Eneroth till TT.

Pensionärernas Riksorganisation (PRO) tycker att statsministerns idé om ett längre arbetsliv är god.

– Vi välkomnar att statsministern utnyttjar äldre människors kompetens, och vi har heller inte sagt att det ska finnas någon bortre gräns för hur länge man ska arbeta, säger Björn Lindh, förbundssekreterare på PRO, till TT.

Men Björn Lindh understryker att det inte får bli ett tvång att arbeta längre, eftersom det finns väldigt många människor som i dag inte ens orkar arbeta fram till 65.

– Det verkar statsministern ta lite lätt på. Vi tycker att de som vill, kan och orkar ska få chansen att arbeta, men vi får inte glömma att det finns många som inte orkar med ett tufft och hårt arbetsliv. Det får inte bli en skiktning där forskare och konsulter fortsätter att tjäna pengar och har ett bra liv medan undersköterskan och byggnadsarbetaren får ett sämre utgångsläge, säger Björn Lindh.

När människor går i pension hänger i hög grad ihop med utbildningsnivå, visar en rapport från Pensionsmyndigheten. Bland personer med bara förgymnasial utbildning är den genomsnittliga pensionsåldern 61,7 år. För personer med treårig gymnasieutbildning är den 62,9 år.

Människor som har eftergymnasial utbildning på tre år eller längre går i pension vid 63,5 år och människor med forskarutbildning går i genomsnitt vid 65 års ålder. Genomsnittsåldern då förvärvsarbetande lämnar arbetslivet är drygt 63 år. Under de senaste 15 åren har utträdesåldern ökat med ungefär ett år.

– Jag tror att vi är på väg mot att folk kommer att behöva arbeta längre än i dag. Men att jobba till 75 är att ta ett bra kliv framåt, och det får man kanske betrakta som en vision, säger Bengt Furåker, professor emeritus på Göteborgs universitet, som under många år forskat om arbetsliv och arbetsmarknad.

– En del som har haft fysiskt tunga och slitsamma jobb klarar inte av att jobba så mycket längre än vad de gör i dag. I så fall måste det till andra sorters förändringar i arbetsmiljön. Kanske att man drar ner på arbetstakt, och gör det lättare för människor att arbeta.

Bengt Furåker är tveksam till viljan till omskolning hos människor i 50—60-årsåldern. Han tror inte att det låter sig göras så enkelt.

– Däremot tror jag att det är viktigt att förändra arbetsmiljöer så att människor kan vara kvar längre på sina arbetsplatser. Det gäller både de fysiska förhållandena, men också stress och sådana saker som man kanske inte klarar av lika bra när man blir lite äldre, säger han.