Fas 3-bidrag stoppar fas 2

Arbetslösa i fas 3 konkurrerar ut arbetslösa i fas 2. Orsaken är att anordnarna får betalt för att ta emot arbetslösa i fas 3 – men inte i fas 2.

Det här är en av slutsatserna i en utvärdering av ett arbetsmarknadsprojekt i Östergötlands Idrottsförbunds regi.

– Om en idrottsförening kan få ett ekonomiskt bidrag för att ta emot en människa i fas 3, finns det inte så stor anledning att ta emot någon i fas 2, säger Christer Johansson, forskare vid Linköpings universitet och en av rapportförfattarna.

Projektet inleddes i maj 2009 och avslutades i februari i år. Det riktades till långtidsarbetslösa i jobb- och utvecklingsgarantins fas 2.

78 av 86 deltagare, 39 män och 39 kvinnor, svarade på en enkät efter projektet. Då var 51 fortsatt arbetslösa, 24 hade jobb och tre personer studerade. Av de anställda hade sju fasta jobb, elva var projektanställda och sex var timanställda.

– Vi känner oss nöjda med resultatet, eftersom vi vände oss till människor som står ganska långt från arbetsmarknaden. Men vi hade fått bättre siffror om det inte hade varit för fas 3, anser Marie Denitton, informationschef på Östergötlands Idrottsförbund.

När projektledarna besökte idrottsföreningar och försökte övertala dem att anställa projektdeltagare i fas 2 som var där på praktik, möttes de ofta av svaret:

– De fungerar jättebra hos oss och vi skulle gärna anställa dem, men nu är det så att vi också har en här som deltar i fas 3 och då är det inte så smart att anställa någon.

Det grundar sig på en enkel kalkyl. En deltagare i fas 3 innebär ett bidrag på 50 000 kronor om året i runda tal. Att anställa någon av fas 2-deltagarna i projektet skulle kosta runt 100 000 kronor. Då handlade det om subventionerade anställningar med lönebidrag eller i form av nystartsjobb.

Skillnaden blir 150 000 kronor. Det är mycket pengar för en fattig idrottsförening.

– I föreningslivet tror jag att det kan vara svårt för fas 2 att konkurrera med fas 3.  Föreningarna har begränsade resurser och ekonomin avgör, säger Marie Denitton.

Arbetsmarknadsprojektet stöttades med EU-pengar ur Europeiska Socialfonden. Östergötlands Idrottsförbund var så kallad projektägare och genomförde satsningen tillsammans med arbetsförmedlingarna i Norrköping, Linköping och Motala samt Arbetsgivaralliansen, fackförbundet Unionen och Handikappförbundens samarbetsorganisation.

Projektet syftade till att få idrottsföreningar att anställa långtidsarbetslösa, exempelvis som kanslister och vaktmästare.