Regeringen satsar fem miljarder kronor i en tvåårssatsning för en upprustning av järnvägar och infrastruktur.
Det är bra att oppositionens krav äntligen hörsammats. Löntagare måste kunna ta sig till jobbet utan att tåg fastnar i snödrivor eller resenärer blir sittande på glödheta stillastående tåg.
Rätt använda kan pengarna täcka en del av det eftersatta underhållet, åtminstone så att ekonomin på kort sikt inte ska behöva bli lidande av usel infrastruktur.
Att ekonomin går i stå under en kortare eller längre tid på grund av att folk inte kan ta sig till arbetet är ju något som i vanliga fall endast är förbehållet länder som drabbas av tyfoner, jordbävningar eller liknande naturkatastrofer.
Sverige ska inte behöva befinna sig bland dessa länder.
Men det finns klara felgrepp i regeringens nu efter fem år hastigt påkomna satsning.
Den största är naturligtvis att pengarna nu kastas in som en engångssumma som ska läggas ut på två år.
Det räcker för stunden, men ska vi inte hamna i samma situation snart igen så behövs en mer varaktig satsning.
Pengar till denna varaktiga stora satsning finns redan. Men i höstbudgeten har regeringen för avsikt att i stället binda upp dem i en sänkning av restaurangmomsen.
Mycket tyder alltså på att tågen ganska snart kommer att stanna i snödrivor igen.
Till detta kan läggas en annan invändning, den att järnväg och infrastruktur ständigt måste utvecklas för att hålla svenska företag konkurrenskraftiga.
Då kan man inte så enkelt som Fredrik Reinfeldt avfärda framtidssatsningar och plötsligt hävda att allt endast handlar om att sparka igång dagens stillastående tåg.
Som Naturskyddsföreningen så riktigt påpekar i en kommentar till gårdagens beslut behövs det ytterligare ett flertal miljarder för att bygga bort flaskhalsar och öka kapaciteten på överbelastade sträckor.
Det gäller inte minst i Sveriges främsta tillväxtområde, Stockholm, där kollektivtrafiken, främst tunnelbanan, allt snabbare närmar sig totalt kaos och sammanbrott, medan borgerliga politiker – stick i stäv mot alla internationella trender – är mer benägna att stänga in de resande på överbelastade sträckor än att satsa på utbyggnad och att göra resandet mer tillgängligt.
