Allt måste tolkas

Jag är trött på alla som drar all religion över en kam och avfärdar den. Det är lättjefullt och ungefär lika dumt som att avfärda alla politiker eller fackpampar rakt av.

Man måste se till den historiska situationen. Och framför allt inte göra religionen bara till en privatsak. Guds vilja är en offentlig angelägenhet, på samma sätt som uttolkningen av de nationalekonomiska modellerna eller naturvetenskapens resultat,

Inget är förutbestämt. Allt måste tolkas.

Så tänker jag när jag hittar en oväntad intellektuell hjälte hos idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi (verksam i Umeå) i hans nyutkomna bok Tro eller förnuft i politisk islam.

Nämligen storayatollan Khomeynis efterträdare, storayatollan Montazeri (1922–2009), som petades från sin post och sattes i husarrest sen han börjat ifrågasätta präststyret på medborgerliga och religiösa grunder, genom att sätta sig in i modernitetens moral och på djupet uppskatta dess förtjänster, samt genom att gå till Islams källtexter för att finna att de vägleder oss att tänka själva, och att vara kritiska mot dem som har makten.

Koranen och andra urkunder handlar om individens moral i ett stamsamhälle, men nu är det andra tider. Fazlhashemi sammanfattar en av de viktigaste poängerna i Montazeris  sista bok, Islam, den naturliga religionen:

”Med tanke på den förändring som samhället har genomgått ska medborgarna utifrån [de religiösa reglerna] utöva kontroll över makten. Vid sidan av det individuella ansvaret ska tillämpningen av dessa grundregler gå till så att medborgarna bildar politiska partier, fackliga organisationer, fria medier och sociala nätverk för att med hjälp av dessa kanaler granska maktens institutioner.”

Det var väl både modernt och uppfordrande. Och på sätt och vis en uppmaning även till t ex arbetarrörelsen att gå tillbaka och fråga vad vi står för – för att sen kunna agera i samtiden.