De nya sjukskrivningsreglerna tillämpas ojämnt. Rättssäkerheten är i fara, enligt nya rapporter från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Ända sedan sjukförsäkringen gjordes om den 1 juli 2008 har de strikta reglerna, med prövning av arbetsförmågan vid bestämda tidsgränser, debatterats. ISF:s granskning värderar inte reglerna som sådana, men väl hur Försäkringskassan tillämpar dem. Och slutsatsen måste bli att de sjukas rättssäkerhet inte är garanterad.

Kanske mest grundläggande är att bedömningen av de sjukas arbetsförmåga ibland görs tidigare än den ska, ibland senare, och ibland inte alls. ISF:s genomgång av totalt 900 akter tyder på att Försäkringskassan slarvar med prövningen av om den sjuke klarar ”annat arbete hos arbetsgivaren”, som ska göras efter 90 dagars sjukskrivning. I 28 procent av de granskade fallen har den inte gjorts.

Vid 180 dagar ska den sjukas arbetsförmåga prövas i förhållande till den ”reguljära arbetsmarknaden”, vilket ofta innebär en dramatisk omställning. Här följer Försäkringskassans handläggare regelboken ganska strikt, visar ISF:s genomgång. I 78 procent av de granskade fallen hade prövningen gjorts, och i ytterligare 13 procent hade handläggarna funnit särskilda skäl att skjuta upp prövningen. (Typiskt sett innebär ”särskilda skäl” att patienten väntar på en operation eller behandling som gör att han eller hon kan komma tillbaka till sitt gamla jobb.)

Bedömningen av arbetsförmågan mot den reguljära arbetsmarknaden får också slopas om den framstår som ”oskälig”. Men den regeln har bara tillämpats i ett enda fall , visar ISF:s undersökning. Det är en sensationell uppgift, som kastar nytt ljus över de reträtter regering och riksdag har gjort efter kritik mot stelbenta regler.

– Vi vet inte vad detta beror på, och utifrån studien kan vi inte säga om ett enda undantagsfall är en rimlig nivå eller inte, säger Jenny Kärrholm, projektledare för granskningen.

Likafullt är resultatet att spärren mot ”oskälig” bedömning av arbetsförmågan mot den reguljära arbetsmarknaden är betydelselös. Den kom till efter att massmedia hade uppmärksammat flera fall där svårt sjuka, bland dem cancerpatienter, tvingats avbryta sin behandling för att arbeta eller gå till Arbetsförmedlingen. Resultatet är intressant inte minst därför att socialförsäkringsminister Ulf Kristersson i mitten av april annonserade en motsvarande regel för de utförsäkrade: De ska inte tvingas över till arbetsmarknadspolitiken om det är ”oskäligt”.

Just övergången från sjukförsäkringen till Arbetsförmedlingen i samband med att dagarna med sjukpenning ”tar slut” är föremål för en särskild undersökning i ISF:s granskning. Försäkringskassans rutiner får kritik för att de har ett myndighetsperspektiv: Det centrala för handläggarna är att flytta över ansvaret från den ena myndigheten till den andra.

– Individens behov glöms bort, säger Jenny Kärrholm. De som ska lämna sjukförsäkringen kommer till ett möte – som ofta hålls för sent – utan att ha förstått vad omställningen innebär.

Till förvirringen bidrar det faktum att Försäkringskassans beslut inte alltid är motiverade så att de sjuka kan förstå dem. Formuleringarna är ofta hämtade direkt ur Försäkringskassans vägledning till handläggarna.

I en del fall är de otydliga besluten ett uppenbart hot mot de sjukas rättssäkerhet. ISF har funnit fall där människor fått avslag på ofullständigt underlag. Andra har fått avslag utan information om att de eventuellt skulle kunnat få ersättning på en lägre nivå än den de sökt.

Villkoren för att få förtidspension (som numera heter sjukersättning) har skärpts drastiskt. I en särskild studie har ISF granskat 500 förtidspensionsärenden, och funnit att möjligheten att få förtidspension varierar mellan Försäkringskassans olika kontor. Andelen nybeviljade förtidspensioner var dubbelt så hög vid de mest generösa ”Lokala Försäkringscentren” som vid de strängaste, en skillnad som inte gick att förklara med olikheter bland dem som sökte förtidspension.

De nya reglerna om förtidspension betonar särskilt att ålder, utbildning, bosättning, tidigare yrke och liknande inte får vägas in. Och i besluten om förtidspension syns aldrig sådana sociala skäl. Men i praktiken spelar de in i ungefär vart tionde beslut, bedömer ISF.

I vissa avseenden har handläggningen av sjukpenning ändå påverkats positivivt av de nya reglerna. Intervjuer med Försäkringskassans handläggare visar att de anser att sjukskrivningsprocessen blivit mer aktiv, och att de fasta tidsgränserna underlättar kommunikationen med de sjuka.