Osäkra jobb för arbetskraftsinvandrare

Flera företag har gått i konkurs strax efter att Migrationsverket har godkänt deras ansökan om arbetskraftsinvandring. Den som kommer till Sverige för att jobba kan dessutom plötsligt förlora 40 procent av den lön som erbjudits, visar LO-Tidningens granskning.

Fancy Business & Trading AB hette ett företag i Stockholmstrakten.

Bolaget registrerades 2008 och skulle syssla med skogsavverkning samt göra trätrappor. Dessutom skulle det ägna sig åt akupunktur, import, export och affärskonsultation.

Den 29 maj 2009 ger Migrationsverket ett tvåårigt arbetstillstånd till en man från Kina som skulle jobba på företaget. Då var nettoomsättningen noll kronor och året efter var den 16 000 kronor.

Nu har bolaget likviderats. Vart den kinesiska arbetskraftsinvandraren tagit vägen är oklart.

– Jag tror att han är kvar i Sverige. Jag har hört att han funderar på att starta eget, säger ägaren till Fancy Business & Trading AB.

LO-Tidningen har gått igenom ett stort antal av företagen bakom de cirka 15 000 arbetstillstånd för utländsk arbetskraft som statliga Migrationsverket godkände under perioden december 2008 till december 2009.

Vi har hittat cirka 100 företag där anställningarna kan bedömas som mycket osäkra för den utländska arbetskraft som kommer till Sverige (bärföretagen har inte räknats med).

Företagen det handlar om är ofta små och finns inom olika branscher – såsom bygg, restaurang, massage och spa samt städning.

Flera av de företag som har fått grönt ljus för att importera anställda är nystartade, och de har uppgett att de har noll kronor i omsättning. En del företag saknar också anställda, enligt de årsredovisningar de lämnat in till Bolagsverket. Andra har vi svårt att överhuvudtaget hitta i offentliga register.

Dessutom visar genomgången att flera av de mindre företagen har gått i konkurs eller likviderats.

Ett sådant är Malmöföretaget Bahar Media som skulle syssla med tryckning av böcker samt sälja hushållsvaror.

Företaget bildades 2008 och hade det första halvåret noll kronor i omsättning. Året efter beslutade Migrationsverket, den 27 maj 2009, att ge en turkisk man tillstånd att komma till Sverige och anställas av företaget under två år.

Hur företaget har utvecklats går inte att utläsa i någon årsredovisning eftersom någon sådan aldrig lämnades in 2009, vilket är olagligt. Bolagsverket har därför på eget bevåg nyligen likviderat företaget.

Vad som har hänt med den turkiska mannen som företaget anställt är oklart. LO-Tidningen har inte heller lyckats nå de två personer som sitter i styrelsen. Båda uppges befinna sig utomlands.

Ett annat företag, en vvs-firma i södra Stockholm, fick den 13 maj 2009 tillstånd att anställa en man från Vitryssland. Men en månad senare, den 11 juni, lämnade företaget in en konkursansökan.

Detta är bara ett par exempel som vi hittat bland företagen som 2009 tog in arbetskraft från andra delar av världen.

När den borgerliga regeringen, tillsammans med Miljöpartiet, införde den nya lagen om arbetskraftinvandring i december 2008 togs den så kallade arbetsmarknadsprövningen bort. Det är inte längre myndigheterna som ska avgöra vilka behov företagen har av utländsk arbetskraft.

För att minska risken att den nya lagen används för människosmuggling, eller att företag ska utnyttja utländska arbetare, gav regeringen order om att Migrationsverket ska vara observant på att det inte förekommer några skenanställningar.

Samma år som LO-Tidningen granskat, 2009, skriver Migrationsverket i juli i en rapport till regeringen: ”Vi har hittills noterat ytterst få skenanställningar.”

Samtidigt har myndigheten en dubbel hållning. I samma rapport skriver den att det finns otydligheter med vad som avses med uttrycket ”skenanställning”. Varken i lagen eller i dess förarbeten klargörs vad som ska betraktas som en skenanställning.

Migrationsverket ser det inte heller som sin uppgift att kontrollera att arbetsgivarna som vill importera arbetskraft sköter skatter, avgifter eller andra åligganden.

Nystartade företag eller bolag med nära noll kronor i omsättning har ofta inte gjort något fel då de ansöker om tillstånd för att ta in utländsk arbetskraft.

Hur stor chansen är att dessa företag ska överleva är en annan sak – och inte en fråga för Migrationsverket.

För många av de utländska personer som kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare är det inte bara anställningen som hänger lös. Även lönen kan sänkas då de kommer hit.

Enligt Migrationsverket har ett företag rätt att sänka lönen för den utländska arbetaren om företaget blir av med en viktig kund. Då får man som arbetsgivare sänka lönen med exempelvis 40 procent, uppger den statliga myndigheten.

Detta förutsatt att slutlönen ligger i nivå med kollektivavtalet och inte blir lägre än 13 000 kronor i månaden.