I rika länder generar all inclusiveturismen fler jobb och större omsättning för det lokala näringslivet än i fattiga länder.

Resande där allt ingår – transport, hotell, mat, dryck – ökade kraftigt i Gambia under början av 2000-talet. Men alla välkomnade inte all inclusivemodellen.

Taxichaufförerna märkte hur kunderna försvann och de lokala restaurangerna fick mindre omsättning när turisterna stannade kvar på hotellområdet.

Det lokala näringslivet
klagade och regeringen förbjöd dessa resor. Men redan efter ett år hävdes förbjudit eftersom turisterna åkte till andra länder i stället.

Den växande trenden med all inclusiveresor påverkar länder på olika sätt.

De rika länderna får behålla en större del av turisternas pengar än fattiga länder.

– En väldigt stor del av pengarna i utvecklingsländerna går till reseföretag och flygbolagen, säger journalisten Mats Wingborg som i dag, onsdag, presenterade sin och organisationen Schyst resandes rapport Utsugning av vissa, guldkant för andra? som handlar om all inclusiveturismen.

– Skillnaden är väldigt stor, fortsätter han.

Några exakta siffror finns inte eftersom forskarna inte har en gemensam definition över vad all inclusiveresande egentligen är.

Uppskattningarna
visar dock att mellan 60 och 90 procent av priset för en semester sipprar ut från destinationsländerna. Störst är läckaget i de fattigaste länderna. Endast 1 procent av pengarna från turisterna som besökte Komoda national park i Indonesien gick till den lokala ekonomin.

– I Spanien där bland annat lönenivån är högre går betydligt mer tillbaka till den lokala ekonomin, säger Mats Wingborg.

Att de rika länderna
tjänar mer på all inclusiveturismen beror, enligt rapporten, på att företagen som arrangerar resor till fattiga länder med dålig infrastruktur i större omfattning väljer att samarbeta med stora internationella leverantörer som tar ut sina vinster i andra länder.

I rika länder är det vanligare att reseföretagen vänder sig till lokala företag.

De senaste tio åren har all inclusiveresandet ökat kraftigt.

Till exempel valde endast 1 procent av Fritidsresors kunder sådana resor för tio år sedan, i dag är andelen 28 procent.

– Det är framför allt bland barnfamiljer som intresset för dessa resor har ökat. Det är lätt att räkna ut hur mycket resan kommer att kosta och många tycker också att det är bekvämt att slippa organisera utflykter själva, säger Mats Wingborg.

För reseföretagen är fördelen att de kan göra storskaliga inköp vilket pressar ned priset.

FAKTA

Turism
Omkring 700 miljoner människor i världen reser årligen till ett annat land för att turista. Turismen ger arbete åt elva procent av världens arbetskraft. Resebolagen är medvetna om kritiken och vissa har startat projekt för att det lokala näringslivet ska få del av omsättningen. I Jamaica har resebolaget Sandals inlett ett samarbete med lokala jordbrukare som levererar mat till hotellen. Ett annat bolag, Solresor, har tagit fram ett betalkort som gäller på restauranger utanför sina hotellområden, vilket innebär att mer pengar går till det lokala näringslivet.
Källa: Organisationen Schyst resande