Ökad livslängd gör att vi får allt lägre pensioner. Regeringens slutsats är att fler måste arbeta längre. Men det är en lösning som förstärker klassklyftorna i livets slutskede.

Svenskarnas livslängd har ökat snabbare än väntat. Det är förstås glädjande. Men det sänker våra pensioner. Varför, och hur mycket, beskriver vi här.

Det här har gjort att ”alla” plötsligt talar om att ”vi” måste arbeta längre. De som orkar jobba efter 65 stimuleras redan med ett nästan fördubblat jobbskatteavdrag, som ger 40 000 kronor i skatteåterbäring. Men regeringen vill göra mer. I februari sa socialförsäkringsminister Ulf Kristersson att de borgerliga och Socialdemokraterna är överens om att utreda hur fler ska förmås att arbeta högre upp i åldrarna.

Men är arbete efter 65 den självklara lösning politikerna framställer det som?

Sedan 1913, då allmän pension infördes i Sverige, har produktiviteten – alltså det vi åstadkommer under en arbetstimme – ökat med tretton gånger, mätt i fast penningvärde. Det är en förbättring som kan tas ut på två sätt. Antingen som höjd materiell standard. Eller som ökad fritid, exempelvis fler år som pensionär.

– Att ta ut det ökade välståndet i form av kortare arbetsliv är varken mer eller mindre ”lättsinnigt” än att ta ut det i konsumtionsvaror, säger Hans Olsson vid Pensionsmyndigheten, som nyss har utrett pensionsåldern.

Sverige har för övrigt redan fler äldre i arbete än de flesta länder. I Europa kan bara Danmark, Schweiz och Island mäta sig.

Men den viktigaste invändningen är en annan. Den ökade livslängden är en genomsnittlig förbättring, som inte har kommit alla till del. De sociala skillnaderna i medellivslängd är stora, och de ökar.

1986 var den förväntade återstående livslängden för 30-åriga män med eftergymnasial utbildning tre och ett halvt år längre än för 30-åriga män med förgymnasial utbildning. 2007 hade den skillnaden vuxit till fem år. Bland kvinnorna växte klyftan mellan hög- och lågutbildade ännu snabbare, från två till fyra och ett halvt år.

– Den här utvecklingen har pågått i 30 år. I dag har skillnaden troligen vuxit till fem och ett halvt år bland männen, bedömer Dennis Vågerö, professor i medicinsk sociologi.

De som har kortast utbildning får ta de jobb där man slits hårdast, alltså LO-jobb. Det är den viktigaste förklaringen till att de dör tidigare, hävdar LO-ekonomen Mats Morin.

– Arbetarnas pension sänks, inte därför att de själva lever längre, utan för att de högutbildade gör det.

Någon fast pensionsålder att höja finns inte – pensionsåldern är rörlig från 61 år och uppåt. Den enda ratt politikerna kan skruva på är den ålder vid vilken man får ta ut garantipension. Den kan höjas från nuvarande 65 år till exempelvis 67.

Det kommer inte att påverka de bäst ställda pensionärerna. De har ändå ingen garantipension, som ju är en grundpension för dem som haft låga eller inga inkomster. ”Tydligt är att det är de sämre ställdas valfrihet som inskränks mest”, skriver Hans Olsson i sin rapport.

Låginkomsttagarna kan alltså tvingas jobba längre än i dag – de bättre ställda kan bara uppmuntras att göra det.

Men att höja startåldern för garantipensionen till exempelvis 67 år är komplicerat. Till att börja med betalas sjukpenning, sjukersättning och a-kassa i dag bara till 65-årsdagen. För att inte ett glapp ska uppstå måste de ersättningarna följa med till 67, kräver LO.

Det är en dyr reform. Den gör det också väldigt lönsamt (särskilt för låginkomsttagare) att bli sjukskriven och sedan förtidspensionerad mellan 65 och 67 år, inte precis de ”drivkrafter” regeringen vill se.

Men även om reformen skulle genomföras kvarstår ett stort hot mot LO:s medlemmar. I dag orkar många av dem inte arbeta ens till 65, utan lämnar arbetslivet betydligt tidigare, ofta med förtidspension (sjukersättning) fram till 65-årsdagen.

Det har hittills inte sänkt ålderspensionen alltför mycket. Då du har förtidspension räknas nämligen den bakomliggande inkomsten – din lön – som pensionsgrundande inkomst.

Den 1 juli 2008 infördes nya villkor för förtidspension. De har nätt och jämt hunnit tas i bruk, men skärpningen blir dramatisk.

Försäkringskassan bedömer att antalet nybeviljade förtidspensioner ska minska från som mest 70 000 om året till 7 000.

– Sedan de nya reglerna kom har fler kvinnor börjat göra förtida uttag av ålderspension, säger Kjell Rautio, utredare vid LO. Trots att det sänker pensionen kraftigt. Vi misstänker att de gör det av hälsoskäl.

Om möjligheten till förtidspension stängs för äldre arbetare med dålig hälsa kan de sista åren före pensioneringen bli en blandning av sjukpenning, a-kasseersättning och aktivitetsstöd. Då är inte den bakomliggande inkomsten pensionsgrundande, utan bara själva ersättningen.

Det innebär ett hårt slut på många LO-medlemmars arbetsliv. Och ett hårt slag mot deras pensioner.