I en tid när livet tycks gå ut på kompetens och framgång är det befriande att få läsa en hel bok om grandiosa misslyckanden:

Uppfinningar som kom i tillverkning men av olika skäl aldrig slog igenom. Därför att de var helt nippriga, på grund av otur, eller därför att världen ännu inte var mogen för dem.

Jonas Högberg och Johan Martinsson har med lagom skadeglad respekt listat de hundra värsta snilleblixtarna genom tiderna, som det verkar genom att finkamma internetsajter drivna av folk med liknande böjelser. Litegrann känner man pappersbokens begränsningar: Det rycker i tummen att klicka på alla länkar som anges.

Men författarna resonerar också mycket själva, och på ett bra sätt, som gör att frossandet inte blir enformig läsning. Jag gillar till exempel förklaringen av varför det enrälsiga, gyroskopbalanserade tåget floppade:

”Det såg ju inte ut att fungera – vad spelade det då för roll att det faktiskt gjorde det?”

Elakast skrattade jag åt Troy Hurtubise, som blev anfallen av en grizzlybjörn i ungdomen och bearbetade det traumat genom att under resten av livet konstruera en björnsäker rustning. Men varje gång han skulle prova den i fält hände samma sak:

”Hurtubise klantade sig, föll baklänges och kunde sedan inte komma upp själv. Och där låg han och sprattlade, med sina röda, plastiga ben i vädret.”

Men det är också gott om kära igenkännanden, som hushållsrobotar, plastcykeln Itera, hjälmen som ger gudsupplevelser, och segraren: scientologigrundaren Ron Hubbards apparat för att mäta om tomater skriker av smärta när man skär upp dem.

Artikelförfattaren är stolt uppkallad efter farbror John, som utarbetade och tog patent på den fällbara brodden Halkanix.