Facket på raggrunda i städernas butiker
Angelica Rahman till vänster är med i facket, Therese Palmgren står utanför och har dimmiga begrepp om vad facket är.
– Jag sätter mig inte vid datorn för att kolla, säger hon.
Angelica Rahman, 22, är undantaget som bekräftar regeln. Hon är med i facket. Det är hon ensam om i klädkedjan New Yorkers butik i Nacka Forum.
Det är inget konstigt med det. Så ser det ut på många arbetsplatser i Stockholm.
Elin Vestberg, 26 och Teija Johanson, 19, försöker ändra på det. De värvar medlemmar och talar med unga butiksanställda om facket. Det behövs. Många har inte en susning.
– Det förvånade mig i början. Jag trodde inte att det finns så många som inte vet vad facket är, berättar Teija Johanson.
I den här butiken jobbar 14 kvinnor. Sex är fast anställda och åtta är timanställda. Två har heltid. Den äldsta är 26 år.
Angelica har jobbat i butik i tre år. Ingen har frågat henne om hon vill gå med i facket. Hon ringde själv till Handels.
– Det är säkrast att gå med. Arbetsvillkoren och arbetsmiljön är viktiga när man jobbar i butik. Och så har jag hemförsäkring genom facket och a-kassa, säger hon och medger att ”det svider litet” när hon betalar 600 kronor till facket och a-kassan.
Hon jobbar 75 procent och tjänar runt 21 000 kronor i månaden. Mycket helgarbete drar upp lönen. Hon vill inte jobba mer. Det är tungt och hon har nyss gått sjukskriven på grund av en arbetsskada. Hon opererade handleden för tre veckor sedan, en följd av många lyft och konstiga arbetsställningar när kläderna ska upp och ner.
Therese Palmgren, 23, jobbar 70 procent. Hon vill inte heller ha mer tid.
– Det är tungt när man står hela dagarna, tycker hon.
Hon har jobbat i olika butiker i snart fem år och mött folk från facket en gång förut. Det var när någon kom och pratade om hot och stölder. Nu är det dags för nästa besök.
– Det är bra att de kommer. Jag är oinformerad om facket och vill veta vad det är. Facket borde visa upp sig mer. De kunde göra som mobilsäljarna – stå här i köpcentrumet och göra reklam.
Besöket i butiken är det sista för Elin Vestberg och Teija Johanson. De har varit ute i två veckor i olika affärer runt om i Stockholm.
Det har gett runt 15 nya medlemmar. Det kanske kan bli fler.
– Vi pratade med sju, åtta personer. Det var bra samtal. En tjej var jätteintresserad. Ett par till ska tänka på saken, berättar Teija Johanson.
Hon och Elin Vestberg har häckat i lunchrummet i några timmar och pratat med tjejerna på deras matrast. Det ska vara en pratstund i lugn och ro på ungdomarnas villkor.
– Jag ska kunna prata med dem om facket så att de förstår. Om jag får sitta ner och prata med någon i tio minuter, en kvart så har jag puttat den människan mycket närmare ett medlemskap, säger Mattias Kvickström, som samordnar medlemssatsningen i Stockholm.
Storstadssatsningen startade 2008 och pågår året ut i Malmö, Göteborg och Stockholm. Syftet är att möta unga på deras villkor och inte skrämma bort dem med predikningar om kollektivavtalet och det fackliga löftet.
Det går inte hem hos dem som knappt vet vad facket är.
Men de behöver facket. Det tycker Angelica Rahman, den enda medlemmen i butiken.
– Väldigt många unga jobbar i butik. De vet inte vad som gäller och vågar inte säga emot. De blir lätt utnyttjade, resonerar hon.
Fakta
• Handelscity avslutas vid årsskiftet. Nu sprids erfarenheterna genom kurser för Handels anställda och förtroendevalda landet runt.
• 1 200 nya medlemmar är resultatet av storstadssatsningen som pågått i tre år i Stockholm, Göteborg och Malmö. Samtal om facket med drygt 20 000 oorganiserade är ett annat handfast resultat.
Så raggades unga vuxna
• Folk med annan bakgrund än den gängse har jobbat i projektet – som till exempel en projektledare inom marknadsföring, en folkhälsovetare och en organisationsutvecklare från scouterna. De har arbetat fram nya metoder för att nå unga vuxna i butik.