Industrins djupa kris krympte sysselsättningen med drygt 70 000 anställda. Och den snabba ekonomiska återhämtning som pågår återskapar bara runt 10 000 jobb. Resten är med stor sannolikhet försvunna för gott.

Det framgår av rapporten ”I finanskrisens kölvatten – risker och utmaningar” som Industrins ekonomiska råd presenterade i dag.

– Av det dramatiska fallet i produktionen som kom under 2008/2009 har i dag två tredjedelar återtagits. Starkast rekyl uppåt har det varit i de branscher som drabbades hårdast, säger Olle Djerf som är ordförande i Industrins ekonomiska råd.

Men trots återhämtningen har de allra flesta branscher en god bit kvar innan de når upp till produktionsnivåerna före krisen. Det gäller inte minst fordonsindustrin där osäkerheten om framtiden fortsatt är betydande.

Att krisens effekter inte blev än mer omfattande tillskrivs till en del överenskommelserna om reducerad arbetstid och därmed inkomst som var relativt vanliga, inte minst inom verkstadsindustrin.

Den snabba ekonomiska återhämtningen som präglat 2010 beräknas inte fortsätta på samma höga nivå under 2011 och 2012. Men de flesta prognosmakare tror på fortsatt starkare svensk tillväxt än i merparten av konkurrentländerna.

– Visserligen faller en del faktorer bort som gynnat återhämtningen 2010, säger Håkan Frisén, chef för ekonomisk analys inom SEB.

Det är framför allt kronkursen som fortsätter att förändras. Den har redan stigit och gjort svenska varor dyrare utomlands, men den kan tänkas fortsätta stiga och bromsa in exportökningen ytterligare.

Den positiva spiral som uppstått under 2010 då stigande bopriser stimulerat konsumtion vilket i sin tur bidragit till en starkare arbetsmarknad och goda statsfinanser förändras i takt med stigande räntor och stramare regler för upplåning.

I sin rapport jämför ekonomerna krisavtalen mellan IF Metall och Teknikföretagen som träffades 2009 med det tyska offentligt finansierade systemet för Kurzarbeit. Att färre industriarbetare förlorade jobben i Tyskland är uppenbart.

Under inledningen av 2009 omfattades 1,5 miljoner tyskar av det statliga stödet för Kurzarbeit. Den största delen kom från maskin- och metallindustrin liksom bilindustrin.

En indikation på att krisen i Sverige betalades direkt av fler uppsagda än i omvärlden är siffrorna för antalet industrianställda när krisen vänt och studsar tillbaka. I Tyskland var antalet industrianställda under andra kvartalet 2010 sju procent under nivån för 2005. I Sverige var motsvarande siffra 16 procent.