Det har blivit allt tuffare för utomeuropeiska invandrare på den svenska arbetsmarknaden. Lågkonjunkturen har slagit extra hårt mot den gruppen, visar ny forskning.

– Arbetslösheten riskerar att gå i arv, säger professor Jan Ekberg till Dagens Nyheter.

Han varnar också för växande integrationsproblem.

Enligt forskning som Dagens Nyheter tagit del av har utomeuropeiska invandrare drabbats hårdast på arbetsmarknaden under de senaste årens lågkonjunktur.

Tidningen har tagit del av en ännu inte publicerad rapport från Centrum för arbetsmarkandspolitiska studier vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Enligt rapporten har sysselsättningsgraden för utomeuropeiska invandrare i åldersgruppen mellan 16 och 64 år sjunkit med 68 procent. Innan finanskrisen var sysselsättningsgraden för denna grupp 74 procent.

Minskningen beror, enligt Jan Ekberg, på att det under lågkonjunkturen har det varit en stor andel flyktinginvandrare från Irak, Somalia och andra länder vars medborgare har haft det svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Jan Ekbergs forskning visar även på att arbetslösheten kan gå i arv. Liknanden mönster med ”ärftlig” arbetslöshet finns, enligt honom, även bland svenskfödda.

– Men sambandet är särskilt kraftigt mellan generationerna för invandrare, säger Jan Ekberg till Dagens Nyheter.

Diskriminering, bristande integrationspolitik samt att utomeuropeiska invandrare inte har samma kontaktnät, kan, enligt tidningen, vara några andra förklaringar till att utomeuropéer drabbats hårdare av lågkonjunkturen än svenskfödda.