”Statusen har försvunnit”

I allas tjänst. Men ensam i uppdraget. Formellt med lagen i ryggen. I verkligheten råder helt andra lagar. Utöver dem måste skyddsombudet kunna avtal, föreskrifter, förarbeten, sociala koder, psykologiska spel, stå upp för fattade beslut och ständigt ligga på för förändring.

Fyra skyddsombud, från helt olika branscher, samlades för att diskutera rollen som nästan ingen vill ha.

Hur är det att vara skyddsombud 2010?

Natasa: När jag kom hit 1992 var det en stor grej att vara facklig. När jag nu frågar om någon vill bli aktiv är det mer ”gud vad pinsamt”. Och många arbetsgivare drar något slags skämt ”här kommer fackpamparna”. Statusen för det här oerhört viktiga uppdraget har försvunnit.

Ulla-Britt: Tufft. Hos oss blev ett påstridigt skyddsombud nyligen varslat, och tog erbjudandet som gavs. Det vore hemskt om man lät sig tystas. Men jag blir lite skrämd.
Theo: Jag känner till skyddsombud som inte fått samma löneförhöjning som andra.
Natasa: Det finns flera sätt att bli av med skyddsombud. Om inget annat erbjuder man dem en chefstjänst. Sådant händer främst på mindre arbetsplatser, och där behöver vi starka skyddsombud.

Är ni med i planeringen vid förändringar?

Theo: Skyldigheten finns men man kontaktar inte alltid oss.

Ulla-Britt: Man kommer in sent i beslutsprocessen. Vi hade bland annat en risk- och konsekvensanalys som inte något skyddsombud var med på. Där är det väl självklart att vi ska vara med.

Bo: Sådant ska man inte behöva kräva. Arbetsgivaren betalar ju skyddsombudets tid. Det är slöseri med resurser att inte ta in skyddsombud som har en gedigen utbildning.

Natasa: Kommer du in i tidigt skede kanske du har åsikter som kostar väldigt mycket. Det blir lätt en maktfråga. De kortsiktiga lösningarna prioriteras. Vilket går emot rollen som skyddsombud som handlar om att förbättra långsiktigt.

Bo: Vi måste bli bättre på att argumentera, vara pedagogiska så att man gör sig förstådd utan att klappa chefer på huvudet.

Natasa: Men måste jag lära mig retorik, gå på Handels för att kunna prata med en chef? Kan jag inte bara säga att det är fel på maskinen?

Bo: Det beror på. Kan man visa att alla tjänar på det och det inte är en så stor kostnad är det ganska lätt.

Vilka fall är svåra?

Bo: För mig är det om en krog behöver byggas om, ett avbräck i verksamheten.

Ulla-Britt: Rehabiliteringsansvaret, att anpassa arbetsuppgifter.

Natasa: Psykosocial arbetsmiljö och rehabilitering. Allt är så slimmat i dag, det är precis så många anställda som det ska vara. Halvmänniskor får inte finnas.

Theo: Jag håller helt med. Jobbet ska bara klaras. Man får inte bli sjuk eller ha värk.

Varför är det svårt?

Natasa: Det du ser kan du förklara och argumentera för. För att undersöka den psykosociala arbetsmiljön måste jag fråga hur du mår. Och det berättar inte gärna folk.

Ulla-Britt: På mitt jobb har man omvandlat många trygga anställningar till allmän visstid och timanställningar. Det gör att många inte anmäler tillbud eller opponerar sig. Folk är rädda att bli av med jobbet.

Bo: Jag tror på enkäter, eventuellt anonyma, för att ta reda på hur folk mår. Så ingen känner sig utpekad. Det kan ju handla om att medarbetare beter sig illa, inte bara arbetsgivare. Och här måste regionala skyddsombud gå in. Vi är inte lika bundna till relationerna på arbetsplatsen.

Natasa: Den kopplingen är jätteviktig. Det krävs välutbildade, regionala skyddsombud som hjälper. Skär man ner på dem så att de enbart kan prioritera små arbetsplatser utan skyddsombud förlorar vi massor. Då kommer vi till det som hänt hos Ulla-Britt, man säger upp förtroendevalda.

Natasa: Vi hade nyligen en man på min arbetsplats, han hade jobbat 45 år i företaget och hade tre år kvar till pension när han blev jättesjuk. Men han skulle tillbaka till jobbet, fast han egentligen var för sjuk. Då ska man göra det bästa för honom, arbetsgivaren och hela arbetsplatsen. Men att jobba med någon som är jättesjuk innebär dubbelt arbete för en annan arbetskamrat.

Det är väl inte ditt ansvar att hitta lämpliga arbetsuppgifter?

Bo: Det är ju arbetsgivarens. Men man blir inblandad.

Natasa: Arbetsgivaren säger ”det finns inga platser”. Så blir jag den som uttalar namn, mot min vilja. Går jag med på att det inte finns jobb för honom blir han uppsagd och ska prövas mot hela arbetsmarknaden. Det blir en ond cirkel, vem ska jag vara ond mot? Helt plötsligt ifrågasätter man sig själv.

Theo: Du tar med det hem.

Natasa: Precis. Det blir för privat. Vi borde inte ta det på oss, men vi gör det. Jag tror arbetsgivaren lägger på oss den ansvarskänslan.

Har ni bra stöd från era förbund?

Theo: Väldigt bra.

Bo: Absolut.

Natasa: Skyddsombud är prioriterade inom Livs. Men på en mindre arbetsplats hamnar de i skymundan.

Ulla-Britt: Man skulle kunna använda mer av mbl när det gäller arbetsmiljölagen. Eller hur?

Natasa: Ja, vid förhandlingar kallar arbetsgivaren in klubbordförande som i sin tur kallar in den med förhandlingsmandat, skyddsombudet är sällan med.

Känner ni stöd från kollegor?

Ulla-Britt: Jag har stöd från de flesta. Men visst finns det några som betraktar en som gnällspik.

Theo: Det får de väl göra då.

Ulla-Britt: Absolut. Det kan bli jobbigt. Jag skulle vilja få upp arbetsmiljö högre på agendan vid arbetsplatsträffar.

Natasa: Jag är jättestolt över mina arbetskamrater. Vi har 100 procents anslutning och alla är aktiva, till och med bemanningsföretaget samarbetar med oss och diskuterar arbetsmiljö. Försäljningen av Vin & Sprit gjorde att vi kom så nära. När det försvann blev facket väldigt viktigt.

Är det svårt att rekrytera nya skyddsombud?

Alla: JA! Jättesvårt…

Theo: I min bransch jobbar många invandrare. De säger i stort sett alltid ”min svenska räcker inte”. De är starkt övertygade att svenskan måste vara perfekt. Det är skitsnack. Jag är invandrare, och vi i förbundet har många förtroendemän som inte alltid är jättebra på svenska. Men de kan fem andra språk.

Bo: Men man ska väl kunna göra sig förstådd enkelt, och förstå någorlunda.

Theo: Jo, men också säga jag vet inte, jag måste kolla upp det. Det är ingen skam. Många språk är en tillgång i min bransch. Den viktigaste frågan är: Vill du göra det? Jag efterlyser fler invandrare som förtroendemän.

Bo: Det är jätteviktigt att få folk att känna att det är bra att vara med i ett fack. Där kommer kopplingen till S in. Jag vet många som tycker det är skitjobbigt att bidra till SSU:arna. Och vi behöver fler – ett starkt fack ger starka skyddsombud.

Kan ett skyddsombud vara aktiv Sverigedemokrat?

Natasa: Jag skulle inte begära hjälp från det ombudet. Är man aktiv ställer man upp på deras politik. Det går inte ihop med ett uppdrag som ska se till att det inte finns diskriminering.

Ulla-Britt: Jag skulle inte heller vända mig till det skyddsombudet.

Theo: Vi vet ju aldrig hur skyddsombud röstar. Det struntar jag i om man gör ett bra jobb.

Natasa: Men vi kan luta oss mot våra stadgar som talar ett klart och tydligt språk om alla människors lika värde. Är han skyddsombud och aktiv Sverigedemokrat kan man ju i och för sig föra dialog. Då är det verkligen upp till organisationen att göra det.

Bo: Är det en gammal rånasse blir det svårt. Men alla Sverigedemokrater kommer ju inte från Vit makt-rörelsen. Och röstar medlemmar på personen kan man inte köra över dem.

Ulla-Britt Salomonsson
Ålder: 45
Yrke: Signalgivare, jobbar med toalettömning från tåg. Anställd av Trafficare.
Förbund: Seko.
År som skyddsombud: Två och ett halvt.
Varför skyddsombud? Jag jobbar i en hård bransch där folk verkligen slås ut, många är arbetsskadade. Ju mer engagerad jag blir desto viktigare inser jag att det är. Viktigaste egenskapen för skyddsombud? Tålamod, och man måste vara ganska tuff. Och vilja utbilda sig.

Bo Ahlbertz
Ålder: 58.
Yrke: Musiker/artist.
Förbund: Musikerförbundet.
År som skyddsombud: Drygt ett. Varför skyddsombud? Jag var på väg ur förbundet, men blev övertalad av aktiv kompis som sa att det är bättre att försöka förbättra verksamheten. Det är spännande.
Viktigaste egenskapen för skyddsombud? Balanserat omdöme och lyhördhet.

Theo F Verheggen
Ålder: 43.
Yrke: Maskinist på Scandic.
Förbund: HRF.
År som skyddsombud: Fyra fem.
Varför skyddsombud? Fick frågan av en regional förtroendeman som tjatade. Det är jag väldigt glad för.
Viktigaste egenskapen för skyddsombud? Ärlighet, måste kunna “läsa” människor, viktigt att kunna kommunicera med både medarbetare och chefer.

Natasa Stojkovic
Ålder: 38.
Yrke: Lagerarbetare på Altia (tidigare Vin & Sprit), tjänstledig, skolar om sig till ombudsman.
Förbund: Livs.
År som skyddsombud: Tolv.
Varför skyddsombud? Blev tillfrågad under en tid som var jobbig, är sjuksköterska i botten och har alltid varit intresserad av hur jobb påverkar kropp och människa.

Viktigaste egenskapen för skyddsombud? Att aldrig ge upp. Alltid sträva efter mer kunskap.

Enkät: Sandra Lund

Charlotta Kåks Röshammar
08-796 27 04