Arbetsgivarna vill se bättre avtalsdisciplin – alla ska respektera lönemärket. Samtidigt pekar LO på att årets löneavtal hamnade för lågt och att flera LO-förbund inte tilläts förhandla. De skilda utgångspunkterna förebådar osämja.

– Med facit i handen kan vi se att löneavtalen är väldigt modesta. Tjänstemännen som slöt de första avtalen hamnade på en för låg nivå. Det hade inte varit någon katastrof om vi haft avtal med påslag upp mot 1,5 procent, säger LO:s avtalssekreterare Per Bardh.

Han säger också att facken kunnat ta i mer i förhandlingarna – om de vetat att den ekonomiska uppgången skulle komma så förhållandevis snabbt.

Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren skriver i ett debattinlägg att det är viktigt parterna på arbetsmarknaden tar hänsyn till den internationellt konkurrensutsatta sektorns lönemärke i nästa avtalsrörelse. Om lönemärket brukar fack och arbetsgivare säga ungefär samma sak. Christer Ågren tycker dock att det finns problem och att märket ifrågasattes under den senaste avtalsrörelsen:

– Bland flera LO-förbund fanns ett uppror mot märket. Flera varslade om konflikt och Pappers gick ut i strejk. Det fanns en hel del tveksamheter som  gör att vi tar upp att parterna ska följa märket.

Svenskt Näringslivs vice vd lyfter fram den partsgemensamma uppfattningen att det i praktiken är industrins fack och arbetsgivare som ska slå fast nivån på löneökningar för hela arbetsmarknaden. Tanken är att den internationellt konkurrensutsatta sektorn måste klara sig i den internationella konkurrens och inte höja lönerna för mycket. Om inte lönerna sätts på detta vis är den partsgemensamma uppfattningen att resultatet kan bli utslagning av svenska industriföretag och inflation.

Per Bardhs svar handlar inte om detta. Han säger i stället att det handlade om frustration. Många LO-förbund fick inte delta i verkliga förhandlingar.

– Det är en stor frustration att aldrig komma in i matchen. Det är farligt att tvinga någon att sitta på läktaren och titta på. I en sådan situation måste LO-förbunden varsla för att komma vidare i förhandlingarna, säger LO:s Per Bardh.

Christer Ågren tror inte på förklaringen. De som varslade begärde mer än vad andra fått trots att alla är överens om att märket ska gälla för hela arbetsmarknaden.

– Lönekraven bantades ner till märkesnivå i medlingsförhandlingarna, säger han.

Christer Ågren pekar också på att LO-förbunden krävde långtgående maktförskjutningar i bemanningsfrågan.

Under vårens förhandlingar satte i praktiken tjänstemannafackens första avtal märket och det kan vara en del av förklaringen till LO-förbundens mer konfliktfyllda förhandlingar. I nästa avtalsrörelse finns risken för en liknande situation, eftersom tjänstemannafacken förväntas vara klara med sina första avtal fyra månader före något LO-förbund.