En bra a-kassa gynnar hela ekonomin. Den skapar jobb i lågkonjunktur och får fler att söka jobb, enligt LO:s chefekonom Lena Westerlund.

När a-kassan diskuteras brukar naturligt nog individen hamna i centrum.

Men en rimlig a-kassa har också en stor betydelse för Sveriges ekonomi i stort, hävdade Lena Westerlund på det första av en rad LO-seminarier om a-kassans och sjukförsäkringens framtid som hölls i dag, tisdag.

– Arbetslöshetsförsäkringen har en makroekonomisk funktion genom att stabilisera efterfrågan på arbetskraft i en ekonomisk nedgång, säger hon.

Trots ekonomisk nedgång kan då människor hålla uppe sin köpkraft vilket gynnar företagens försäljning. Och när företagen säljer har de också behov av att behålla anställda. Därmed blir a-kassan ett sätt att minska arbetslösheten när en lågkonjunktur härjar i ekonomin.

Dagens låga a-kasseersättning blir tvärtom ett sätt att förstärka nedgången och öka arbetslösheten i stället för att få ut folk i arbete.

– A-kassan är alltså inte alls ”jobbförstörande”. Den fortsätter att upprätthålla jobben vid en nedgång, säger Lena Westerlund.

I höst inleds arbetet i regeringens nya utredning om arbetslöshets- och sjukförsäkringen. Med i diskussionerna finns en rad kontroversiella förslag, som att göra a-kassan obligatorisk, samordna sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring och se över både avgifter och ersättningar.

Bland förslagen finns också att bryta ut a-kassan från den statliga budgeten och organisera den oberoende av statliga medel.

Det skulle ytterligare försämra a-kassans roll som stabiliserande i ekonomin, enligt Lena Westerlund.

– Det är statsbudgeten som ska ta smällen i nedgång och bygga upp resurserna igen i bra tider. En fristående a-kassa skulle behöva fondera för att bygga upp en buffert. I annat fall skulle man behöva höja avgiften i tider av nedgång vilket i stället skulle gå emot en stabilisering, säger hon.

På lång sikt skapar en bra a-kassa också fler som vill arbeta, enligt Lena Westerlund, eftersom det är lättare att ta klivet ut på arbetsmarknaden om det finns en trygghet om man blir arbetslös.

Vad är då en rimlig nivå på a-kasseersättningen?

Lena Westerlund anser att målet 80 procent av lönen för de allra flesta är en bra nivå för att ekonomin ska fungera bra. I dag är det mindre än tio procent av alla löntagare som får den ersättningen.

Den moderata riksdagsledamoten Gunnar Axén är ordförande i regeringens utredning. Han vill i dagsläget inte ge så många kommentarer utan avvaktar utredningens arbete.

– Vi får höra vad alla parter har att säga, men direktivens utgångspunkter är att arbetslinjen ska gälla, att det alltid ska löna sig att arbeta.

Hur viktigt är det att göra a-kassan obligatorisk?

– Alla vill nog ha en arbetslöshetsförsäkring som omfattar alla, så får vi se vad det leder till, säger Gunnar Axén.

UTREDNINGEN

Här är något av det som regeringens soialförsäkringsutredning ska studera:
• Se över avgiften till a-kassan. Branscher med hög arbetslöshet ska dock ha fortsatt högre a-kasseavgift.
• Se över ”självrisken” för den som blir sjuk. Det vill säga avgifter, karensdagar och liknande.
• Bryta ut a-kassan från statsbudgeten.
• Göra a-kassan obligatorisk.
• Privatisera delar av sjukförsäkringen eller föra över dem på arbetsmarknadens parter.
• I övrigt se över vilken roll arbetsmarknadens parter ska ha i försäkringarna.
• Se över hur sjuk- och arbetslöshetsförsäkring kan samordnas.
• Se över sjuklönereglerna.
En översyn av hur den sjukpenninggrundande inkomsten ska räknas fram ska var klar till hösten 2011. Slutförslaget ska vara klart i maj 2013.