De rödgrönas motbudget är logisk och de flesta löften från valrörelsen finns med.

För LO-anslutna är det välkommet att överenskommelsen om arbetslöshetsförsäkringen ligger fast. Andra grundläggande överenskommelser finns också med, som att avskaffa stupstocken inom sjukvården, förhindra utförsäkring och satsa mer på både skola och arbetstillfällen.

Sammanlagt ger budgeten utrymme för 100 000 nya jobb, praktik- och utbildningsplatser.

Men trots dessa satsningar kostar den inte mer än regeringens.

I stället befinner sig svensk ekonomi i ett gynnsamt läge för just en sådan ”återhållsamt satsande” budget som de rödgröna lägger fram.

Lågkonjunkturen är inte över, många av Europas länder befinner sig i ekonomisk kris och för bara någon vecka sedan varnade Internationella valutafonden Europa för att skapa en ny kris genom alltför stora sparprogram.

Sverige går mot strömmen och har en internationellt sett väldigt bra ekonomi. I det läget finns en fördel att satsa på hemmaplan för att motverka att Sverige dras in i en eventuell djupare lågkonjunktur.

De rödgröna väljer dessutom att ha en expansiv budget som är mer baserad på omdisponeringar än att öka utgifterna.

Inte heller de skatteförändringar som de rödgröna föreslår blir särskilt märkbara, trots att de gör sitt till för att skapa ekonomiskt utrymme utan att tulla på tillgångarna.

Större delen av jobbskatteavdraget blir kvar, med den enda förändringen att jobbskatteavdrag för miljonärer försvinner. I övrigt är den i särklass största skatteförändringen att den sänkta arbetsgivaravgiften för företag som anställer unga försvinner och ersätts med en sänkning bara för dem som anställer en arbetslös ungdom.

Det är naturligt att föreslå en sådan förändring efter de utvärderingar, bland annat av regeringens eget finanspolitiska råd, som visar att en generell sänkning av arbetsgivaravgiften för unga till största delen har förvandlats till en extra vinst för företagen i stället för att skapa nya jobb.

Satsningarna i budgeten kostar 15 miljarder kronor mer än regeringens budget. Så gott som alla dessa pengar tas dock tillbaka i ändrade skatter. Trots stora satsningar riskerar alltså inte de rödgrönas budget att på långt när överskrida det reformutrymme som Konjunkturinstitutet tidigare har bedömt som möjligt.

Martin Klepke