Brittisk kris gör facket radikalare

Mervyn King, chef för Bank of England, var gäst på TUC:s kongress i Manchester. Här tillsammans med TUC:s ordförande Brendan Barber.

Den brittiska ekonomin lider av rekordstora underskott. Kraftiga neddragningar inom den offentliga sektorn är den nya konservativa regeringens medicin. Men det har fått delar av ett villrådigt brittiskt fack att mullra.

– Kanske behöver vi en Läderlappen som klättrar upp på 10 Downing Street eller en Spindelmannen uppe på Buckingham Palace för att visa vad vi menar med civil olydnad, sa Bob Crow, generalsekreterare för transportarbetarnas fack, i veckan och refererade till de pappor som klättrat upp i byggnader i superhjältekläder för att få vårdnad om sina barn.

Kommentaren om superhjältarna var långt ifrån det enda Bob Crow sa för att väcka uppmärksamhet denna vecka då TUC, brittiska LO, hade sin kongress i Manchester.

En av gästerna var Mervyn King, chef för Bank of England. Att bjuda in honom var, enligt Bob Crow, som om kristna bjudit hem djävulen.

Nu är Bob Crow något av en udda fågel inom TUC.

Han står till vänster om vänstern i facket. Den senaste tiden har han gjort sig känd för att uppmana till civil olydnad i protest mot den konservativ-liberala regeringens planer på stora besparingar inom offentlig sektor.

Majoriteten inom TUC är emot civil olydnad, men en viktig fråga på kongressen var ändå hur facket ska samordna strejkaktioner för att protestera mot sparprogrammet.

Enligt en bedömare med insyn i TUC pågår en diskussion om huruvida facket ska sitta still i båten när det blåser högervindar i landet – eller om det ska bli mer radikalt.

Å ena sidan kan strejker leda till fler förlorade arbetstillfällen, å andra sidan är facket kritiskt mot regeringens ekonomiska politik som, enligt fackliga bedömare, leder till en onödigt hög arbetslöshet.

För TUC är detta snudd på en ödesfråga. Medlemstalet sjunker och facket måste välja strategi.

Den 20 oktober ska finansminister George Osborne tillkännage ett detaljerat sparprogram. Det befaras att så många som mellan 600 000 och 750 000 jobb försvinner inom offentlig sektor.

Enligt den brittiska staten, som lider av rekordunderskott i sin budget, är besparingarna nödvändiga för att få ekonomin på fötter igen.

Från fackligt håll anses regerings tidsplan, att kapa underskotten på fem år, som allt för snäv.

TUC är också kritiskt till att 80 procent av besparingarna ska göras inom offentlig sektor och att 20 procent av budgetunderskott ska hanteras genom höjd moms eller andra skatter.

Facket hade hellre sett större skattehöjningar och mindre neddragningar. Hur besparingarna görs påverkar nämligen facket framtida styrka.

Om underskottet ska pressas ned med besparingar i offentlig sektor, där anslutningsgraden är hög (drygt 45 procent), så urholkas fackets inflytande.

Enligt Jeremy Waddington, professor på universitet i Manchester, finns två möjliga utfall när stora besparingar genomförs inom offentlig sektor.

– Den ena är att folk blir rädda för att förlora sina jobb och därför inte går med i facket. Det andra är att folk är rädda för att förlora sina jobb och därför går med i facket, säger han.

Så frågan TUC egentligen står inför är om ledningen tror att ett radikalare fack lockar eller skrämmer medlemmar.