Skurken vinner sympati

”Höger och vänster är sååå nittiotal, idag ska man tänka på tvären.”

Floskeln är ofarlig nog att kunna komma från moderaterna lika gärna som från vänsterpartiet. I själva verket hoppar den ur socialliberalernas partiledare Anna Kruses mun i satiren Kvinna klädd i solen som just nu spelas på Stockholms stadsteater.

Hon är ett svenskt medelvägsideal, kvinnan som kan konsten att balansera traditionella familjevärderingar med progressiv jämställdhetspolitik. Kriser är hennes livsluft. För i kriser behövs någon som tar, och trivs med, makten. Och pjäsen är först och främst en studie i att manipulera sig till makt.

Anja Lundqvist spelar ett skickligt dubbelspel som Anna Kruse. Hon skuldbelägger och utpressar sin make och dotter för att få sin vilja fram, men familjen bara är ett redskap på vägen till rikspolitiken. Kan man behärska sina närmaste är undersåtarna sedan småpotatis – liksom de självupptagna journalister som går blint i Kruses fällor.

Men pjäsen har också ett annat syfte: att underhålla. Det är en klassisk fars och följaktligen är det också den skickligaste skurken som vinner mest, inte bara materiellt, utan även i fråga om publikens sympati. Kvinna klädd i solen avslöjar först politikens metoder, och därpå hur lätt åskådarna låter sig entusiasmeras.

Kvar blir bilden från en kusligt möjlig politisk framtid, utan ideologier och visioner, formad av mjukiskompromisser.

Hedvig Weibull