IF Metalls avtal i bemanningsfrågan innebär en begränsning av arbetsgivarnas arbetsledningsrätt, enligt IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Han tycker att lönenivån är acceptabel – och betecknar uppgörelsen om inhyrning och återanställningsrätt som ett genombrott.

LO-Tidningen kan berätta hur fredagskvällens avtal mellan IF Metall och Teknikarbetsgivarna ska fungera ute på arbetsplatserna.

– Vi är oerhört glada över att vi infört en begränsning av inhyrningen som inte funnits. Jag vet inte när arbetsgivarna tidigare har gått med på en begränsning av arbetsledningsrätten i sex månader, säger Veli-Pekka Säikkälä.

– Vårt genombrott kommer alla fackförbund ha nytta av, men jag tror inte att samma lösning passar alla.

Han förklarar att avtalet innebär att en arbetsgivare som behöver extra personal under sex månader måste återanställa anställda som har sagts upp – i stället för hyra in personal om.

Undantagen
De lokala parterna kan då komma överens om i vilken ordning som uppsagda ska återanställas. Om fack och arbetsgivare inte kommer överens är stupstocken att arbetsgivaren får göra undantag för en tredjedel av dem som sak återanställas.

Så här kan det gå till:

Om exempelvis nio personer ska återanställas på ett företag som har sagt upp 100 får arbetsgivaren börja med att göra tre undantag. Arbetsgivaren kan då välja att anställa nummer 14 och 43 på uppsägningslistan samt begära att nummer 3 på återanställningslistan hoppas över. Därefter sker återanställningarna i turordning. De som får tillbaka jobbet blir då nummer 1, 2, 4, 5, 6. 7, 8, 14 och 43 på listan.

Euromaintstopp
Om en arbetsgivare under de första sex månaderna, trots avtalet, ändå vill hyra in så får han eller hon betala tre månadslöner till var och en av dem som då inte blir återanställda.

– Vi har skapat ekonomiska incitament för att inte hyra in. Tänk dig ett företag som vill säga upp sin personal, få de uppsagda överförda till ett bemanningsföretag och sedan hyra in dem igen – som Euromaint tänkte göra. Med vårt avtal blir det mycket dyrt. Det kostar tre månadslöner för varje person.

Maraboustopp
Veli-Pekka Säikkälä säger också att arbetsgivarens möjlighet att plocka russinen ur kakan, som Marabou gjorde, också stoppas med avtalet. På Marabou sades 150 upp och arbetsgivaren tog tillbaka 50 personer och det helt efter eget godtycke.

IF Metalls avtalssekretare säger att det med nya avtalet bara blir möjligt att göra undantag för en tredjedel av dem som ska återanställas. Och det skulle i Maraboufallet betyda att arbetsgivaren hade fått göra 16 undantag och därefter var tvungen att följa återanställningslistan.

Under de sex månaderna är det dessutom möjligt att hyra under högst 30 dagar.  Veli-Pekka Säikkälä säger att det betyder att ett företag som har sagt upp anställda och behållit de inhyrda kommer att förlora alla inhyrda när var och en av dem arbetat 30 dagar efter uppsägningarna.

Stark kritik
Många har reagerat mycket starkt på IF Metalls uppgörelse, och tycker att den inte alls är någon framgång. Skillnaderna i uppfattning förklaras i stor utsträckning av olika syn på verkligheten och analys av läget för återanställningsrätten. För IF Metall innebär existensen av uthyrningsföretag att det i praktiken inte finns någon återanställningsrätt alls. Då innebär avtalet att skyddet utökats från inget alls till sex månader.

Kritikerna pekar i stället på lagen om anställningsskydd, som ger rätt till återanställning under nio månader efter uppsägningen. Detta är naggat i kanten av uthyrningsföretagen, men de vill ändå bygga vidare på det som finns.

Veli-Pekka Säikkälä har ingen förståelse för kritikerna.

– Det där snacket håller inte. Skulle det där stämma så har det inte funnits något skäl alls att ställa det krav som LO ställt. Det vore korkat att kräva något som man redan har, säger han.

Krångligt
Dessutom säger han att det är tredje avtalsrörelsen frågan är uppe. De två tidigare har man vikt ner sig, och nu konstaterar han att folk skäller när IF Metall har funnit en lösning.

Avtalet är krångligt – särskilt med tanke på det förslag som arbetats fram av LO. Det gick helt enkelt ut på att det skulle krävas ett lokalt avtal för att hyra in och att återanställningslistan skulle gälla om det inte fanns något sådant avtal.

– Det är inte så lätt att reglera den här frågan. Och vi har nu satt en spärr vid sex månader, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Löneökningen
Lönedelen i avtalet ger 3,2 procent under 22 månader. Från den 1 juli i år ökar lönerna med 0,9 procent och ökningen är 2,3 procent ett år senare. Detta är betydligt mindre än LO:s ursprungliga krav på 2,6 procent på tolv månader med början den 1 april.

– Vi har just genomgått den värsta industrikrisen på 70 år. Jämfört med finnar, danskar och tyskar som nyligen ingått avtal har vi i alla fall inte fått ett sämre avtal – snarare är vårt bättre, kommenterar han.

Gick före
IF Metall kritiserade tjänstemännen i Unionen och Sveriges Ingenjörer när de gjorde upp utan att vänta på IF Metall och de andra LO-förbunden i industrin. I torsdags sa IF Metall att förbundet skulle vänta på GS. Men nästa dag meddelade IF Metall bara att opo skull få svar på eftermiddagen samma dag.

– GS behövde att vi gjorde halt en stund, säger Veli-Pekka Säikkälä. De synande sin motpart, men fick inte som de ville. Vi förankrade vårt agerande hos de andra industrifacken. Och vi har aldrig gått i mål samtidigt förut.

Krisavtalet kvar
I överenskommelse finns krisavtalet kvar ytterligare i sju månader. Det öppnar för att göra lokala överenskommelser om kortare arbetstid och därmed sänkt lön. IF Metalls avtalssekretare säger att arbetsgivarna ville permanenta krisavtalet och nu är det begränsad i tid.

– Vårt avtal är klart. Nu kan vi ge stöd till andra LO-förbund och visa att vi har en samordning. Ytterst kan det handla om sympatiåtgärder, säger Veli-Pekka Säikkälä.