Vi är alla släkt
ESSÄ. Mitokondrie-Eva och Y-kromosoms-Adam hade aldrig fruktstund tillsammans. Det kunde de inte, eftersom det är bortåt 100 000 år mellan deras existens på jorden.
Och inte levde de i någon prunkande lustgård österut. Snarare i en torr och törnbeströdd vildmark i Afrika.
Merparten av mänskligheten tycks fortfarande hellre vilja vara av gudomligt ursprung än räkna härstamning från några upprättgående afrikanska savannapor med förstorade hjärnor.
Men i takt med den samtida genteknologins framväxt har darwinismen börjar erbjuda en genesisberättelse som är minst lika fascinerande som den gammaltestamentliga.
Genetiker och paleoantropologer
Eva är den gemensamma urmoder som spåras genom cellkärnornas oföränderliga mitokondrie-DNA, från mor till dotter genom millennier. Adam är den senaste gemensamma förfader som ligger bakom en specifik mutation i y-kromosomen, som ärvs från far till son.
Studiet av människans ursprung har länge varit förbehållet den vetenskapsdisciplin som kalas paleoantropologi. Men i takt med sekventiering av det mänskliga genomet ändras både kunskaper, tidsdateringar och perspektiv.
Man anar ett konkurrensförhållande mellan genetikerna och paleoantropologerna, där de förstnämnda med den unga vetenskapens hela självförtroende bygger berättelser som samlarna av stenskärvor och kranier aldrig skulle tordas formulera utifrån sitt tystlåtna studiematerial.
Men DNA talar inte av sig självt, lika lite som stenyxor. Någon måste tolka och forma en berättelse. Vilket i sista hand är motivet för båda vetenskapernas existens, att berätta hur vi blev vad vi är.
Den stora smällen
Någonstans, oklart var och när, sker en stor förändring i människans kapacitet för medvetande, språk och kultur. Kanske är det Protocadherin XY eller FoxP2-mutationens förtjänst att vi kan skriva poesi och så lätt tänka fram det som inte existerar.
Men snarare än språket är det nog fantasin som är kärnan i The big bang of the mind. Om de två nu kan skiljas åt.
Språk föregår tanke, alltså är det förmodligen språkförmågan som ger den avancerade föreställningsförmågan.
Förmågan att föreställa sig det som inte är för handen.
Att tillverka något efter blott en abstrakt idé, inte efter en konkret förebild.
Att föreställa sig att tillvaron är bättre på andra sidan den där bergskedjan, havssundet.
Att uttrycka och kommunicera fantasin med abstrakta symboler.
Att uträcka fantasin till en hinsides tillvaro (och därmed till en gud som kan blidkas, tillbes, fruktas eller utmålas som hopp om befrielse ur lidandet).
Theory of mind – att föreställa sig hur andra tänker, och förhålla sig strategiskt till det – är i sin utsträckning religionens orsak.
En mutation i rätta ögonblicket
Under de regelbundet återkommande nedisningarna de senaste 600 000 åren tycks livet verkligen ha varit hårt, rått, kallt och kort. Det är frestande att se The big bang of the mind som ett svar på de förhållandena. En mutation i rätta ögonblicket, och därefter är vi en djurart på semester, utan andra hinder eller fiender än vi själva.
Det finns en svindelkänsla i genetikernas Odyssélika berättelse. Om den lilla, frysande och svältande gruppen moderna människor i Afrika, kanske så få som 10 000 individer, som vandrar, ständigt vandrar, för att finna bättre levnadsomständigheter.
Och som uppfinner pilbågen, konsten och synålen på vägen för att över huvud taget överleva. Som lämnar moderkontinenten via Bab el Mandeb (Tårarnas port!) och som sedan dess inte har stannat förrän på månen.
Kulturens betydelse
Eller var det kanske inte någon medvetandets mutation som utgjorde startskottet?
Betydelsen av kumulativ kulturell tillväxt är lite nerspelad. Ibland kan man nästan få för sig att vi hade förmågan att bygga partikelaccleratorer och reflektera över logiska problem i samma ögonblick som den moderna hjärnkapaciteten, den stora hjärnbarken, framträder.
Problem för rasister
Den mest omvälvande insikten som genetikerna har förmedlat är att vi allesammans, alla nutida människor, är extremt nära släkt. Den genetiska variationen är försvinnande liten. Det är därför vi är så sårbara för epidemiska sjukdomar.
Detta ställer naturligtvis till problem för rasister. Haplogruppsspårningen säger att även om du är blond och blåögd har du både centralasiater och nordafrikaner i släkten. Reaktionen från rasister är surmulet motstånd och hävdande av kulturen som viktigaste anledning till över- eller underlägsen position.
Även inomvetenskapligt tycks det finnas rasistiska eller åtminstone etnocentriska drag.
Tanken att vi alla fortfarande var afrikaner så sent som för bara 50 000 – 70 000 år sedan, att medvetandet, den konstnärliga intelligensen och den abstrakta språkförmågan uppstod på den så kallade svarta kontinenten tycks svårsmält. Därav motståndet mot Out of Africa-teorin.
Vandringslusten i blodet
Men genetikernas berättelse är en optimistisk skapelsemyt för det 21:a århundradet. Den är en heroisk grundläggarmyt som Aeniden, eller polynesiernas seglingsberättelser.
Vi är alla släkt, så nära att fortsatt globalisering kommer att utplåna de fenotypiska särdrag och haplogrupper som uppstod under några fåtal tusen års isolering och genetiska flaskhalser i skilda folkgrupper. Så sent som för 18 000 år sedan, under den senaste stora nedisningens maximum, The big freeze.
Vi har vandringslusten i blodet, migration är konstitutivt. Vi söker alla ständigt en bättre framtid bortom havet. Och vi har utvecklat vårt medvetande för att sätta oss i besittning av denna världen, och de kommande.
Litteratur
Stephen Oppenheimer: The Real Eve, Carroll & Graf Publishers
Richard G Klein: The Dawn of Human Culture, Jon Wiley & Sons
William H Calvin: A Brief History of the Mind, Oxford university press
Chris Stringer, Peter Andrews: The Complete World of Human Evolution, Thames & Hudson
Sarah Hrdy: Mothers and Others, Belknap press
Internetinformation och diskussion
Presentation av The genographic project, Spencer Wells bild av världens befolkande, grundad på y-kromosomsmutationer
Genografisk atlas
Stephen Oppenheimers befolkningsmodell, grundad på mitokondrie-DNA
Wikipedia är en oöverträffad resurs för den vill informera sig om geologisk och genetisk historia, paleoantropologi och människans biologiska och kulturella utveckling. Den som vill veta vad en haplogrupp är och hur haplogrupper fördelar sig hittar det här.
http://en.wikipedia.org/wiki/Mitochondrial_eve
http://en.wikipedia.org/wiki/Y-chromosomal_Adam
http://en.wikipedia.org/wiki/Human_evolutionary_genetics
http://en.wikipedia.org/wiki/Behavioral_modernity
http://en.wikipedia.org/wiki/Blombos_cave
http://en.wikipedia.org/wiki/Recent_single-origin_hypothesis
http://en.wikipedia.org/wiki/Human_mitochondrial_DNA_haplogroup
http://en.wikipedia.org/wiki/Origin_of_language
http://en.wikipedia.org/wiki/Y-DNA_haplogroups_by_ethnic_groups
Karta över världens haplogrupper
Björn Gunnarsson
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktörn
