Invandring är inget självklart medel för att bättra på de offentliga finanserna. Om det ger plus eller minus beror på om de som invandrar får arbete, enligt en ny rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (Eso).

Författaren, nationalekonomen och professorn Jan Ekberg vid centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning vid Växjö universitet, redogör för sin studie i en debattartikel i Dagens Nyheter. Han hävdar att de positiva eller negativa effekterna på de offentliga finanserna av invandring under alla förhållanden blir relativt små.

Han hänvisar till internationell forskning som visat på effekter på mindre än en procent plus eller minus på bruttonationalprodukten (BNP).

Helt avgörande för effekten blir om de som invandrar kommer in på arbetsmarknaden och får jobb. Då blir det ett litet plus i de offentliga finanserna på grund av de skatter och socialförsäkringsavgifter som deras arbete drar in. Det förutsätter att de som invandrat har samma sysselsättningsgrad, det vill säga finns med i arbetslivet i samma utsträckning som den befolkning som redan finns i landet. Så var fallet under 1960- och 1970-talens invandring av arbetskraft. Bland dagens invandrare och utrikes födda i Sverige är sysselsättningsgraden betydligt lägre än för 40 och 50 år sedan.

Ekberg skriver att "det finns således inga starka offentligt finansiella argument för framtida invandring. Däremot kan det finnas andra argument. Det kan finnas argument för invandring av specialister, men det rör sig då om ett begränsat antal individer. Dessutom finns skyddsargument för flyktinginvandring."

 

 

Från TT