Lokföraren Björn Öberg och partikollegan Albert J Gibbs (i bakgrunden) ser fram emot årets förstamajfirande i Stenebergsparken i Gävle. Gamla plakat måste gås igenom och nya skrivas innan tåget går.
 

Pappers avdelning i Djupafors i Blekinge bojkottar förstamajtåget som brukar gå i Ronneby varje år – i protest mot LO:s agerande i AMF-frågan. Frågorna som hänger obesvarade i vårluften är många. Åt vilket håll går oppositionens politik egentligen? Och är det egentligen så klokt att LO så starkt förknippas med Socialdemokraterna?

Den kanske största frågan handlar om med vilken trovärdighet LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin ska kunna kritisera höga bonusar. Själv har LO-bossen rådfrågat allmänheten om vad hon bör tala om.

Björn Öberg, som förutom lokförare också är ordförande för Vänsterpartiet i Gävle och för Sekos lokala styrelse på Tågkompaniet, missar aldrig ett förstamajfirande. Inte sedan han för elva år sedan gick på några av Ung Vänsters möten – och blev politiskt aktiv. Politiken har sedan dess varit en ständig följeslagare i hans liv. Så för Björn Öberg är första maj en högtid lika självklar att fira som jul, nyår och midsommar.

Inga tågkrockar
Varje år brukar han oroa sig för att bli schemalagd att köra tåg just den dagen. Hittills har det aldrig inträffat.

– Men då kanske jag skulle sjunga lite sånger i högtalarsystemet. Eller kanske jag skulle hinna gå av i Örebro och lyssna lite. Men om det vore Laxå eller någon annan mindre ort kanske det hade blivit svårt. Eller de kanske har förstamajtåg där med? säger han.

Klockan är strax före elva på förmiddagen vid Gävle central och Björn Öberg har just klivit av ett tåg från Sundsvall. Han sneddar över vägen och går in till arbetsgivaren Tågkompaniets lokaler för att slutföra dagens sista arbetsuppgifter.

Han hälsar på arbetskamraterna i lunchrummet, lokföraren Jonna Embretsén och tågvärden Cheryn Pettersson, innan han försvinner in i ett av rummen.

Bonuströtthet
Jonna Embretsén berättar att hon, precis som Björn Öberg, sitter i Sekos lokala styrelse.  Men nu känner hon sig bara trött på allt prat om Wanja Lundby-Wedin och bonusarna.

– Så fort en människa beter sig mänskligt och råkar göra fel så blir det en sådan enorm uppståndelse. Sitter man på hennes plats ska man inte klanta sig, men fortfarande är hon ju en människa, säger hon.

Björn Öberg hinner med en bit tårta och en kopp kaffe innan han cyklar hem för att byta kläder inför dagens partiarbete, som bland annat innebär förstamajförberedelser.

Olika tåg
I  vanlig ordning ska partiet ha ett eget tåg, medan LO och Socialdemokraterna har sitt.

– Vi skulle från vår sida gärna vara med i deras, säger han.

Ändå har de i stort sett varje år haft var sitt. De senaste åren har mellan 100 och 150 personer gått i Vänsterpartiets tåg. I år hoppas Björn Öberg på fler.

– Firandet är som en firmafest för arbetarrörelsen, säger han.

Ungdomligt
De unga brukar vara välrepresenterade när vänstern tågar genom Gävle. Sedan finns det en trogen kärna, som alltid deltar.

Björn Öberg har inte känt av någon direkt motvind efter turerna runt AMF.

– Men folk tycker att det är upprörande att Wanja Lundby-Wedin skänker bort pensioner och det är sunt. Sedan är det sjukt att tro att man kan ”bota” det som hänt genom att rösta på ”Bonusgänget nummer 1”.

I partilokalerna ligger röda fanor och ett stort antal färdigskrivna skyltar redan klara och väntar. En del kan återanvändas från i fjol.

– Men sedan måste vi göra nya fräscha också, säger Björn Öberg.

Ingen tävling
Även om han poängterar att det egentligen inte är någon tävling kollar han alltid hur många som lockats till Socialdemokraternas och LO:s tåg.

– Nu har det hänt några gånger att vi har haft fler i vårt tåg – och då är det kul, säger han.
Han erkänner att vänstern gärna skulle vilja ha två blåsorkestrar, de också. Men där sätter ekonomin stopp.

Planen är att Vänsterpartiets tåg ska gå från Södermalms torg i Gävle och vidare mot Stenebergsparken. Det är en medveten satsning att hålla firandet i en park i stället för på ett torg.

– Jag blev väldigt inspirerad av hur de gjorde i Malmö när jag pluggade där för några år sedan. Jag har velat få det lite på samma sätt här, även om det är lite färre människor.

– I Stenebergsparken kan vi vara för oss själva och umgås. Vi försöker göra hela dagen till något skoj. Minigolfbanan ska också vara öppen.

Chans för partiet
Björn Öbergs partikollega Albert J Gibbs ansluter för en fika. Som pensionär har han mer tid för politiken än tidigare. Han är vice ordförande för kommunens barn- och ungdomsnämnd och sitter, i likhet med Björn Öberg, i fullmäktige. Albert J Gibbs berättar att han firat första maj i många av världens länder och alltid sett det som en fest. Årets firande ser han som en chans för Vänsterpartiet att tala om vad det är som egentligen sker i samhället. Många Gävlebor har frågat vad det är som pågår.

– De har inte alltid varit förbannade, snarare undrande över vad det är som gör att det fattas sådana beslut om till exempel höga bonusar till vd:ar, säger Albert J Gibbs.

Han råder Wanja Lundby Wedin att analysera tillståndet i landet i sitt tal. Han saknar någon som talar om var motsättningarna ligger, den stora linjen, och ger svaret på om vi alla är i samma båt – eller inte.

– För oss är första maj en gyllene tidpunkt att tala om klasskampen. För våra vänner Socialdemokraterna är det svårare. Men det som hänt den senaste tiden kan jag inte säga innebär en fördel för oss heller. Folk tappar förtroende för några av oss politiker. De ställer frågor som ”Du som är i politiken, kan man lita på dig? Är ni inte också korrumperade?”

Sammanhållen bild saknas

Albert J Gibbs vet vad han själv ska fokusera på när han talar i morgon.

– Jag kommer att försöka ge en sammanhangsbild av uppkomsten till den här krisen.

Det tycker han saknas. Han funderar en stund på vad som skulle hända om Vänsterpartiet ställde in sitt tåg i år.

 – Då blir även folk som inte demonstrerar besvikna. De sitter hemma eller kanske i rullstol, läser i tidningen och undrar ”Var var Vänsterpartiet?” Då får vi inte deras röster. Så vi måste demonstrera.

Dörrknackning

Björn Öberg lyssnar tankfullt på samtalet medan han viker flygblad. Snart ska han ut och knacka dörr.

– Vi vill prova och se vad som händer när vi väljer att söka upp folk och ställa frågor i stället för att vi politiker ska ställas till svars.

Samma taktik planerar han att använda inför parlamentsvalet i EU. Men först ska första maj klaras av. Huvudtalare blir riksdagsledamoten Ulla Andersson, som också är partiets ekonomisk-politiska talesman.

Snart återstår bara några sista panik­åtgärder innan tåget mot Stenebergsparken kan avgå.

 

FAKTA / Vårfest med (f)anor

Förstamajfirandet har urgamla traditioner, från början firades solens återkomst och fruktbarheten.

Den fackliga Internationalen utsåg 1889 första maj till den internationella arbetarrörelsens demonstrationsdag.

Det svenska första tåget 1890 samlade 20.000 demonstranter och 50.000 åskådare, vilket i dag skulle motsvara 5.000 deltagare och hundratusentals i publiken.

1939 blev första maj helgdag i svenska almanackan.