LO-ekonomerna började ge ut prognoser för svensk ekonomi 1947. I dag presenterar de en av sina mest dystra prognoser genom tiderna.

Över hela världen kommer en omfattande konkursvåg och hög arbetslöshet som riskerar att resultera i en varaktig utslagning av arbetskraft. Bakgrunden är att BNP i de 30 OECD-länderna faller med hela 4 procent i år, står stilla under nästa år, och återhämtar sig först 2012.

I Sverige är utsikterna värre än så, åtminstone för 2010 när BNP faller med 4,5 procent, enligt LO-ekonomernas prognos. Det börjar långsamt vända uppåt 2011.

Tydliga avtryck
Detta ger tydliga avtryck i sysselsättningen som minskar med 335.000 personer fram till 2012, och i arbetslösheten som fortsätter att öka kraftigt.

Riksbanken har agerat bra så här långt, enligt LO-ekonomerna, men bör fortsätta sänka styrräntan – till 0,25 procent, och ligga kvar där en längre tid.

Riksbanken har därmed gjort det som går, och där bör regeringen ta vid med betydligt större satsningar än den hittills har beslutat om, enligt LO-ekonomerna, som bistår med ett sjupunktsprogram av åtgärder.

Räcker inte
Förslagen kostar mellan 75 och 80 miljarder kronor för 2010 och 2011. Till det läggs 25 miljarder kronor extra per år i höjd a-kasseersättning.

Detta är extremt mycket mer än vad regeringen i dag satsar på att bekämpa krisen.

Ändå anser LO-ekonomerna att det troligen inte är nog.

De upprepar därför sitt förslag till statliga utbildningsstöd direkt till företagen, så att anställda kan hållas kvar och genomgå utbildning i väntan på bättre tider.


Momssänkning
LO-ekonomerna vill också att regeringen försöker få fler EU-övergripande åtgärder, till exempel sänkning av momsen i hela Europa.

Regeringen bör också ta ett större ansvar för finanssektorn, anser LO-ekonomerna.

På kort sikt bör det statliga garantiprogrammet för bankerna göras obligatoriskt och de nödlån som regeringen beslutat om, men ännu inte börjat betala ut, bör bli mer effektivt.

På sikt vill LO-ekonomerna också ha en parlamentarisk utredning om hur regelsystemen ska se ut på finansmarknaden i Sverige.

Vilka regler som styr har en samhällsekonomisk betydelse och därmed också stor betydelse för vanliga löntagare, skriver LO-ekonomerna. Nya regleringar får därför inte ske med stort inflytande av branschen.