Vill du ha jobb efter gymnasiet? Välj ett program som fordon, bygg, el eller energi. Flickdominerade omvårdnadsprogrammet och barn- och fritid ger inte fotfäste på arbetsmarknaden.

Den slutsatsen är lätt att dra av Statistiska centralbyråns undersökningar bland dem som gick ut gymnasiet för tre år sedan.

Den senaste visar att fordonsprogrammet ligger kvar i toppen när det gäller chansen till arbete, tätt följt av el-, bygg- och energiprogrammen. I botten finns omvårdnads-, medie-, barn- och fritidsprogrammen samt det estetiska. Så såg det ut även när samma undersökning gjordes 2006 och 2004.

– Länge valde niondeklassarna det som verkade roligt, vare sig det gav jobb eller inte, säger Irene Wennemo, enhetschef vid LO. Men ett skifte är på gång. Allt färre väljer medieprogrammet och det estetiska programmet.

Ökande intresse
I stället ökar sedan några år intresset för bygg-, el- och energiprogrammen. Tidigare kunde de inte fylla klasserna med elever som sökt programmet som sitt förstahandsval. I dag har de fler sökande än platser.

– Det är ett fruktansvärt intagningstryck på byggprogrammet, säger Roland Ahl, utbildningsansvarig på Byggettan i Stockholm. Det poppar upp nya friskolor som ordnar byggprogrammet, och de gamla gymnasierna utökar antalet klasser. Det kan bli svårt att ordna praktik åt alla.

– Ungdomar har sett att här finns jobb, och att det är hyggligt betalt.

Och pojkarna får arbete i den bransch det utbildat sig, de får heltid och bra lön. Medan de elever från flickprogrammen som trots allt får jobb ofta arbetar i en annan bransch, och ofta på deltid.

Omvårdnadsprogrammet tappar mark
Att medieprogrammet och det estetiska programmet inte leder till arbete inom respektive område förvånar knappast. Det märkliga är att omvårdnads- och barn- och fritidsprogrammen inte gör det. Sjukvård, äldreomsorg och barnomsorg är stora arbetsmarknader.

Arbetsgivarna (till stor del kommunerna, som själva är ansvariga för gymnasieskolan) har mest stått och sett på när omvårdnadsprogrammet tappat mark, anser Leif Nordin, ombudsman vid Kommunal med ansvar för utbildningsfrågor.

– Den gamla tvååriga vårdlinjen hade höga intagningspoäng och gav arbete i vården. Sedan dess har det bara gått utför.

Svårförklarat ras
Ulla Lindqvist, ansvarig för omvårdnadsprogrammet vid Skolverket, har inga enkla förklaringar till raset. Hon kan bara konstatera att det har varit svårt för nyanställda att få heltidstjänster i kommunerna.

– När vikariat på deltid är allt som bjuds väljer många att läsa vidare i stället. Tre år efter avslutad gymnasieutbildning höll var fjärde elev från omvårdnadsprogrammet på med en högskoleutbildning, mot knappast någon från fordonsprogrammet.

För att yrkesförberedande program ska ge jobb krävs att de tilltänkta arbetsgivarna bryr sig om dem. Både fack och ansvariga vid skolorna vittnar om att det engagemanget finns hos exempelvis byggföretagen. Men inte hos kommuner och landsting.

– De har sagt rakt ut att de inte vill ha sådana undersköterskor som kommer från omvårdnadsprogrammet, säger Leif Nordin.

Först de senaste åren har kommuner och landsting börjat ta tag i problemet. Leif Nordin sätter stort hopp de nya vård- och omsorgscollege som är på gång.