Industrin och tjänstesektorn blir alltmer sammanflätade. Det gör att krisen slår hårt även mot tjänsteyrken, enligt en kartläggning av arbetsgivare och fack.

Fackförbundet Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega har gått samman i en studie om samspelet industri – tjänstesektor.

I studien har de kartlagt flöden mellan sektorer och hur fler jobb i en viss typ av företag får återverkningar på andra anställningar i ekonomin.

– Vi fångar in hela kedjan. Och effekterna, direkta eller indirekta, kan översättas till sysselsättning, säger Daniel Lind, chefekonom på Unionen.

Stora effekter av neddragningarna
Ur studien framgår att ett nytt jobb inom industrin skapar ytterligare 1,18 jobb i den övriga ekonomin.

Studien visar också att varje jobb inom industrin ger 0,64 jobb inom tjänstesektorn, vilket är en fördubbling av samspelet sedan 1975.

Det här gör också att dagens kris slår hårt även mot tjänstesektorn och rapporten konstaterar att effekterna av neddragningar inom motorfordonsindustrin är stora.

2005, det senaste år som studien kan redovisa, var totalt 68. 000 personer direkt sysselsatta inom motorfordonsindustrin.

En neddragning drabbar naturligtvis i första hand dessa. Men i nästa led, de arbetstillfällen som indirekt berörs, är andelen tjänstejobb hög. 2005 utgjorde tjänstejobben två tredjedelar av de ytterligare cirka 100.000 arbetstillfällen som var beroende av motorfordonsindustrin.

Kunskapsintensivt
– Utan tvekan berörs en stor del av tjänsteproducenterna av det som nu händer inom fordonsindustrin, säger Almegas chefekonom Lena Hagman.

– Industrin är fortfarande mycket viktig och vi kan se att den avindustrialisering som vissa talar om är en myt. Men vi kan också se att tjänstesektorn blir alltmer integrerad i industrin, säger hon.

Enligt studien är det främst den kunskapsintensiva tjänstebranschen som växt och som nu sysselsätter över 700.000 personer i Sverige, vilket är nästan lika många som inom industrin.