/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2008/Bilbild4808.jpg
Franska bilarbetare protesterar. Den 24 oktober brände de flygblad utanför Renaults fabrik i Sandouville och blockerade infarten till fabriken för fordon – inte för de anställda. 1.000 jobb ska bort på fabriken som fick besök av president Nicolas Sarkozy ett par veckor före aktionen.
 

Biltillverkare runtom i västvärlden ropar på statligt stöd för att rädda den krisdrabbade industrin. Ofta ivrigt påhejade av facken.

Det började i USA. De inhemska amerikanska tillverkarna vände sig till politikerna i Washington. I synnerhet General Motors blöder och uppger att företaget kan tvingas ställa in betalningarna om statsmakten inte kommer till undsättning.

Men kön till finansdepartementens soppkök fylls stadigt på, först ut var några av GM:s dotterbolag i Europa.

– Bolagen har inte tillverkat den typ av bilar som efterfrågas. Och den amerikanska bilindustrin är mycket sjukare än den europeiska, säger Aleksandar Zuza, utredare på IF Metall.

– Men även i Europa finns det en överkapacitet. Försäljningen har inte nått upp till förväntningarna.

Kritisk situation
Aleksandar Zuza tror inte att Washington kommer att kunna avvisa kraven. Situationen är för kritisk. Och den djupa krisen i USA ökar utsikterna även för tillverkarna i Europa att få offentligt stöd. Tyskland och Frankrike har gjort klart att den europeiska bilindustrin kommer att stöttas – om jänkarna räddar sin.

Motiveringarna till statsstödet är påfallande lika från land till land:

Bilindustrin är en avgörande sektor i ekonomin, som skapar många arbetstillfällen bortom tillverkarna själva. Statsmakterna har skärpt utsläppskraven. Det akuta läget beror på en djup konjunkturnedgång och kraftig kreditåtstramning. Inget av detta är biltillverkarnas fel.

Fackföreningarna står oftast på bolagens sida, särskilt i USA. Amerikanska bilarbetarfacket, UAW, har varit en av tillverkarnas främsta allierade i kraven på statliga lån. I förra veckan satt ordföranden Ron Gettelfinger på rad med vd:arna för GM, Ford och Chrysler i tv-sända kongressförhör.

– De är tvungna. Vilket fack som helst hade gjort likadant i deras situation. UAW har gått igenom brutala medlemstapp, och tvingats till eftergift efter eftergift i förhandlingarna. Facket är helt beroende av tillverkarna, säger Aleksandar Zuza.

Konkursskydd
Som alternativ till statsstöd står inställda betalningar och ett konkursskydd, som i USA innebär att kollektivavtalen kan kastas ut och lönesänkningar tvingas igenom.

Men även i Europa får biltillverkarna facklig backning. Europeiska Metallarbetarfederationen bedriver lobbying mot EU för omfattande stöd. Brittiska Unite efterlyser en statlig mångmiljardfond för landets bilindustri. Och svenska IF Metall trycker på för statliga lånegarantier till Volvo och Saab.

Avvikarna hittills är tyska IG Metall som kräver tydliga restriktioner i lånegarantierna till GM-ägda Opel. Stödet måste användas till att hålla tyska fabriker igång och inte försvinna in i GM:s svarta hål.

– Tyskarna ser det som en möjlighet att stärka sin makt. Deras kultur är en annan. Där försvarar facket ofta arbete före lön, säger Aleksandar Zuza.

FAKTA / Statliga pengar

  • 5 miljarder euro går till bilindustrin i EU:s krispaket som presenterades i onsdags.
  • 40 miljarder euro har EU:s samlade bilindustri begärt i förmånliga lån från europeiska investeringsbanken.
  • 25 miljarder dollar till vill General Motors, Ford och Chrysler låna av amerikanska staten, utöver redan lånade 25 miljarder.
  • 20 miljarder euro vill Frankrikes president Nicolas Sarkozy placera i en fond som ska skydda fransk industri.
  • 1 miljard euro i statliga lånegarantier väntas Tyskland ge GM-ägda Opel om ägaren skulle tvingas ställa in betalningarna.