Sänkta avgifter gav inga jobb
Riksrevisionen sågar både den nuvarande och förra regeringens sänkta arbetsgivaravgifter. Sänkningarna har inte alls lett till ökad sysselsättning.
Målet med de tre sänkningarna av arbetsgivarnas sociala avgifter var att öka sysselsättningen och stimulera småföretagandet. Fler företag och fler jobb, helt enkelt.
Nu i efterhand visar Riksrevisionens rapport att satsningarna både varit dyra och inte lett till de förväntade resultaten.
– Ett märkligt slöseri med skattebetalarnas pengar, kommenterar Karin Lindell när rapporten släpptes i dag, fredag.
15 miljarder per år
Kostnaderna för de tre nedsättningarna av socialavgifterna är i genomsnitt 15 miljarder kronor per år.
1997 genomförde förra regeringen en generell sänkning som riktades till små företag i syfte att skapa fler jobb. Staten tappade då inkomster på omkring 6 miljarder kronor per år.
Granskningen visar att sänkningen inte har ökat sysselsättningen nämnvärt. Och varje nytt jobb kostade 2,4 miljoner kronor brutto.
Nuvarande regeringen har skrotat den modellen men hållit fast vid en snarlik, men dubbelt så stor, regional sänkning av arbetsgivaravgiften som s-regeringen införde 2002. Den riktades i första hand till arbetsgivare i Norrland och delar av inre Svealand, men ledde inte heller den till fler jobb.
Få ungdomsjobb
Den senaste nedsättningen införde den borgerliga regeringen 2007 och den riktades till dem som anställer ungdomar mellan 18 och 25 år. De få ungdomsjobb som skapades kostade i genomsnitt 900 000 kronor vardera, enligt Riksrevisionen.
– Regeringens brist på utvärdering förvånar. Efter första sänkningen borde den själv ha initierat en utvärdering, säger Karin Lindell.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utvärdera den senaste nedsättningen för ungdomar – och helt avveckla den regionala nedsättningen.
Håller inte med
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin delar inte alls Riksrevisionens slutsatser när det gäller regeringens satsning på unga:
– Jag håller inte alls med. När vi tillträdde var vi det tredje sämsta landet i Europa när det gäller ungdomsarbetslösheten och över 100.000 ungdomar stod utanför arbetsmarknaden. Och den främsta orsaken till det är att vi har en väldigt sammanpressad lönestruktur i Sverige med väldigt höga ingångslöner, säger han till TT.
– Vi kan inte påverka lönebildningen men det vi kan påverka är de totala lönekostnaderna genom att sänka arbetsgivaravgifterna, fortsätter Littorin och hänvisar till att 30.000 ungdomar har fått jobb.
