Bantningen av Arbetsmiljöverket påverkar arbetsmiljön för alla. Även arbetsmiljöinspektörernas egen.
– Det blir en arbetsmiljö­fråga när du känner dig otillräcklig, säger Arne Westerholm.

Vindrutetorkarna skyfflar undan regnet med jämna tag. Vi är på väg från Västerås till Arboga i bil, till företaget Preconal.

LO-Tidningen hängde med arbetsmiljöinspektörerna Lena Boman och Arne Westerholm under två dagar för att se och höra hur de ser på sin egen arbetsmiljö.

– Bilen är den farligaste fysiska delen i vårt arbete. Det kan bli många och låga resor i dåligt väglag. Och vi kör många mil under ett år, säger Arne Westerholm.

Ljudliga suckar
Preconal har aldrig haft en arbets­miljödirektör på besök. Från början känns det lite tvekan i luften från företagets arbetsmiljöansvarige.

Att handskas med griniga och ovilliga chefer på arbetsplatser kan förstås också vara ett arbetsmiljöproblem. LO-Tidningen hör en del ljudliga suckar under de två dagarna. Ljudliga suckar från den som måste se över sin egen arbetsmiljö. Men det blir aldrig hotfullt.

– Psykologi är viktigt. Det gäller att förklara varför det är viktigt att ha bra ordning på arbetsmiljön, säger Arne Westerholm.

– Och de flesta förstår. Men en del tycker att det blir för mycket papper. Att det är jobbigt att hålla koll på reglerna. Då gäller det att kunna läsa av personen. Om det är humor, vänlighet eller tuffhet som gäller för att få honom eller henne att inse att det är viktigt att jobba med systematiskt arbetsmiljöarbete.

Nervös stämning
Det tar en stund. Lite småsnack, lite skämt och en rundtur i företag. Nervositeten är borta. Kontorschefen på Preconal erkänner att han var nervös.

– Visst är det jobbigt med alla papper. Men det handlar ju om mina arbetskamraters hälsa. Bryr man sig om det så är det egentligen inte så farligt. Man blir bara överväldigad av alla paragrafer till att börja med, säger Per Olsson.

Han får några månader på sig att se över rutinerna. Bland annat behövs det bättre rutiner för kontakterna mellan kontoret och säljarna. Om det händer en olycka så måste företaget veta vad det ska göra.

Olika bakgrunder
Det tog fyra timmar fram och tillbaka till Arboga plus inspektionen. Två inspektioner denna dag för Arne Westerholm.

Hans och Lena Bomans distrikt omfattar Örebro, Värmlands och Västmanlands län. Men inspektörer på tre orter försöker styra upp så resorna inte blir onödigt långa.

De två har helt olika yrkesbakgrunder.

Arne Westerholm är ganska ny i myndigheten. Han är tekniker i botten och har sysslat med inspektioner också tidigare.

– Jag har jobbat här två år. Innan var jag ute och inspekterade kranar och andra lyftanordningar. Men det här är ett mycket mer varierande arbete. Jag får se betydligt fler sorters arbetsplatser, säger han.

Liknar mer polisjobb
Lena Boman är sjuksköterska i botten och har jobbat länge inom det som i dag heter Arbetsmiljöverket. Hon är inte alls nöjd med den utveckling hennes arbete har fått. På många sätt har det utvecklas som polisjobbet:

– Statistiken har blivit viktigast. Kvantitet framför kvalitet – och mer administration. Vi får också räkna pinnar – och då det blir att prioritera de inspektioner som går snabbt, säger hon.

På väg till ett byggföretag berättar Lena Boman att det har varit lite struligt inför besöket. Skyddsombudet ska vara med. Men när vi kommer fram till RG Bygg i Västerås så är han inte där. Han är i Stockholm, får vi veta.

Det börjar inte så bra. Lena Boman blir sur och kontorschefen blir butter. Men det går över.

– Jag är van att vara slängd i käften, säger hon och skrattar.

Åker sällan tillbaka
Både Lena Boman och Arne Westerholm saknar möjligheter att följa upp sina inspektioner. Oftast går det många år mellan deras besök på en arbetsplats.

– Är det inga allvarliga brister så svarar personen på våra påpekanden och så godkänner vi deras åtgärder. Ofta utan att vi åker tillbaka till arbetsplatsen. Det är inte riktigt bra, säger Lena Boman.

Får kritik
RG Bygg får en del påpekanden. Det handlar exempelvis om att ha en bra företagshälsovård. Det har inte företaget anser Lena Boman.

Med oändlig tålmodighet lirkar hon med företagets chef Urban Gustafsson. Förklarar hur enkelt det är att följa de lagar som finns. Förklarar att det finns checklistor och förordningar på verkets hemsida. Bjuder på en extra månad att komma igång med det systematiska arbetsmiljöarbetet.

– Jag är för snäll, säger hon lite ironiskt när vi åker därifrån.

Men det tycker inte Urban Gustavsson.

– Jag känner gubbarna väl. Så det är klart att man vill att miljön ska vara bra. Men allt pappersstrul är så tråkigt. Men det är väl bra att vi börjar någonstans, säger han och suckar.

Frustrerade
Arne Westerholm och Lena Boman är stolta över sina arbeten. Båda tycker att de gör ett viktigt jobb, men de bär på en del frustration.

– Om samhället tycker att det är viktigt med säkra arbetsplatser så borde vår verksamhet få mer pengar. Men vi tvingas välja enkla lösningar för att vi ska hinna med så mycket som möjligt. Och många av oss känner att vi inte kan göra vårt jobb på bästa sätt, säger Arne Westerholm.

På två dagar har inspektörsduon besökt sju företag. Sju företag och sju pinnar.

– Men solen lyser ju ute i varje fall, säger Lena Boman.

FAKTA: Färre inspektörer

  • Arbetsmiljöverket ska minska antalet inspektörer från 400 år 2006 till 280 år 2010.
  • Förra året gjorde Arbetsmiljöverket drygt 36 000 inspektioner på arbetsplatser att jämför med nästan 40 000 året innan.
  • Neddragningarna har lett till att Sverige inte längre når upp till FN-organet ILO:s rekommendation om antalet inspektörer per arbetstagare. < /li>