Offentliga sektorn inte längre ofantlig
Sveriges offentliga sektor är inte längre ofantlig jämfört med andra EU-länder. Men det betyder också att offentlig verksamhet inte prioriteras mer i Sverige.
1993 motsvarade utgifterna i den offentliga sektorn nästan 70 procent av bruttonationalprodukten (BNP). 2006 var de nere i 52 procent. Det är i nivå med Danmark, Frankrike och Ungern, enligt Statistiska centralbyråns (SCB) skrift Offentlig ekonomi 2008. Till en del beror de neråtgående kurvorna i grafen här intill på den ekonomiska utvecklingen. Speciellt arbetslöshetsersättningen var hög under åren efter krisen i början av 1990-talet vilket gör att transfereringarna, som a-kassa, pensioner och sjukersättning, då var höga.
Bättre jämförelsemått
Också statens stora stöd till bankerna bidrog under dessa år till höga utgifter. Men även om den offentliga sektorns utgifter har minskat, jämfört med omvärlden, finns det bättre jämförelsemått, enligt SCB.
– Att bara peka på utgifterna är vanskligt om man ska jämföra storleken på den offentliga sektorn eftersom många av våra transfereringar är beskattade i Sverige och därmed blåses upp, medan de i andra länder är skattefria, säger Heather Bergdahl på SCB.
Hon tycker att den offentliga sektorns konsumtion, det vill säga lönerna till de offentligt anställda, är ett bättre mått.
I tabellen här intill är länderna rangordnade efter offentlig konsumtion. Också här syns att Sverige har blivit ett land som andra. Det stora gap som tidigare funnits ned till andra länder är borta.
– Sverige toppar tillsammans med Danmark för 2006, men andra länder har fått en alltmer växande offentlig sektor, säger Heather Bergdahl.
Långsam nedgång
Den svagt neråtgående kurvan för konsumtion i grafen här intill visar att konsumtionen har minskat i förhållande till BNP, om än i en måttlig takt.
Eftersom den största posten inom konsumtionen är löner till anställda inom hälso- och sjukvård, skolan och inom sociala yrken, så betyder det att personalen inom offentlig sektor har skurits ned, och det i en tid då behovet – speciellt av vård och omsorg – i stället har ökat.
Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD har tidigare pekat på det ökade behovet av vård och omsorg med en allt äldre befolkning. Sverige ligger dock, enligt OECD, före i befolkningsutvecklingen och har redan en stor andel äldre.
Neddragningar i Sverige och en ökad andel äldre i resten av Europa kan alltså vara en del av varför de övriga länderna börjar komma ikapp med sin offentliga sektor.
Samtidigt har skatteinkomsterna ökat i Sverige när tiderna varit goda. Staten har länge gått med överskott och statsskulden är nu låg jämfört med EU-snittet.
 |
FAKTA: Den offentliga sektorn
| Konsumtion | Utgifter | Inkomster | Över- eller underskott | |
| Sverige | 26 % | 52% | 54% | 2% |
| Danmark | 26% | 52% | 56% | 4% |
| Nederländerna | 25% | 46% | 47% | 1% |
| Island | 24% | 41% | 46% | 5% |
| Frankrike | 24% | 53% | 51% | -2% |
| Belgien | 23% | 49% | 49% | 0% |
| Ungern | 23% | 52% | 43% | -9% |
| Finland | 22% | 49% | 53% | 4% |
| Storbritannien | 22% | 45% | 42% | -3% |
| Portugal | 21% | 46% | 43% | -3% |
| Tjeckien | 21% | 44% | 41% | -3% |
| Italien | 20% | 50% | 46% | -3% |
| Malta | 20% | 44% | 42% | -2% |
| Slovakien | 20% | 38% | 34% | -4% |
| Norge | 19% | 41% | 59% | 18% |
| Hela EU | – | 47% | 45% | -2% |
| Euroländerna | – | 47% | 46% | -1% |
Ladda ner: hela rapporten "Offentlig ekonomi 2008" (pdf-fil)
