Jobb utan jobb på loven provocerar

Monica Lysholm.

Många föräldralediga lärare jobbar på loven och får lön utan göra något. Facket tycker det är okej, men arbetsgivarna är kritiska.
– Det är en ren provokation som kostar skolorna en massa pengar, säger Monica Lysholm på Almega.

Föräldralediga lärare har liksom alla andra föräldralediga rätt att förlägga sin ledighet i tre perioder under ett år. Men till skillnad från andra kan de avbryta ledigheten och få lön utan att jobba, om de återgår i tjänst under loven. På så sätt kan de också förlänga tiden hemma med barnen med några veckor.

"En rättighet"
Rätt tycker lärarfacken och uppmanar sina medlemmar att planera föräldraledigheten väl. Lärarförbundet skriver på sin hemsida att det är en rättighet att planera och dela upp föräldraledigheten så att läraren inte är föräldraledig under julloven.

– Vi har ett avtal som gör det här möjligt. Vi ser inget problem med att det är en fördel för våra medlemmar, säger Ola Carnelid, ombudsman på Lärarförbundet.

Arbetsgivarna är dock kritiska.

– Det är en ren provokation. Det finns ingen annan sektor där man anser att arbetsgivarna ska stå för en förlängd föräldraledighet och betala lön till anställda som inte jobbar, säger Monica Lysholm på Almega som organiserar många friskolor.

Dubbla löner
Hon säger att det innebär stora kostnader för skolorna som måste betala lön för lärare som inte arbetar. Det blir dessutom en dubbel kostnad då vikarien för den föräldralediga också ska ha lön.

– Sedan är det oschyst mot alla som inte föder barn. De här pengarna hade kunnat användas till något annat som inte bara gynnar dem i fertil ålder.

För Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är frågan om föräldralediga lärares rätt till lön under loven en gammal men ständigt aktuell fråga, enligt förhandlaren Håkan Söderberg.

– Problemet är väldigt vanligt, och skapar en del irritation och extra kostnader, men så länge lagstiftningen ser ut som den gör är det svårt att säga att lärarna gör fel, säger han.

Moralisk fråga
SKL har drivit flera centrala förhandlingar om att kommunerna ska ha rätt att kräva att lärarna utför arbetsuppgifter om de ska återgå i tjänst. En av kommunerna som krävt det var Göteborgs stad.

– Det slutade med en överenskommelse om att vi skulle betala övertid om lärarna skulle utföra arbetsuppgifter, säger Björn Seve, förhandlare för Göteborgs stad.

Han är kritisk till att lärarna har den här möjligheten och säger att det de allra flesta utnyttjar den. Även om det inte är formellt fel tycker han att det är en fråga om moral. Det tycker inte Ola Carnelid på Lärarförbundet.

– Jag ser inget problem i att vi följer avtalet. Arbetsgivarna har själv skrivit under det säger han.

FAKTA: Oenighet om arbetstiden
Lärarnas reglerade arbetstid ska fördelas på 194 arbetsdagar om året. Dessa arbetsdagar ska läggas ut i förväg, och under dem tjänar lärarna även in ferielönen som betalas ut under sommarlovet. De flesta skolor förlägger inga arbetsdagar under loven, och lärarna kan då inte tvingas att utföra arbetsuppgifter, enligt facket. Arbetsgivaren kan inte heller kräva mer än 194 reglerade arbetsdagar av någon lärare oavsett om den arbetar eller är föräldraledig. Frågan om lärarnas arbetstid har varit uppe i de senaste avtalsförhandlingarna, men parterna har inte kunnat enas. En partsgemensam arbetsgrupp arbeta vidare med frågorna, men gruppen har ännu inte tillsatts.

Läs också: artikeln "Facket slåss för arbetsfria dagar", 21/2 2008