Kvinnorna drabbas när bidragen ryker

Ulla Andersson. Foto: Janerik Henriksson/Scanpix.

Frysta statsbidrag gör att kommuner och landsting går miste om 6,0 miljarder kronor under 2010.
– Regeringen säger att den satsar på välfärden. Jag vill kalla det falsk marknadsföring, säger Ulla Andersson, vänsterpartiet.

Från 2009 fryser regeringen de generella bidragen till kommuner och landsting. Vänsterpartiets beräkningar visar att kommuner och landsting går miste om 3,2 miljarder kronor under 2009 och 6,0 miljarder kronor under 2010. Uppräkningen ska normalt kompensera för utgiftsökningar inom kommunala tjänster.

– Statsbidragen räknas upp per automatik om inte regeringen tar ett aktivt beslut att stoppa uppräkningen. Det har man gjort nu, därför måste det vara ett medvetet beslut att satsa mindre på välfärden, säger Ulla Andersson, vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesman.

Saknar ett par miljarder
Enligt vänsterpartiet måste regeringens satsningar på välfärden nu vägas mot det frysta statsbidraget. På skolans område har regeringen till exempel aviserat satsningar på 307 miljoner kronor under 2009 och 559 miljoner kronor under 2010. Men om skolorna samtidigt ska ta sin del av de frysta bidragen innebär det uteblivna satsningar på 1,5 till 2,0 miljarder kronor, enligt Ulla Andersson.

Regeringen tar alltså betydligt mer med ena handen än vad den ger med den andra. Men enligt regeringen får kommunerna ändå högre skatteintäkter och lägre utgifter för bidrag när folk får jobb. Stämmer inte det?

– Visst betyder det en del, men behoven av välfärdstjänster ökar med två procent per år. Det kan man inte klara med bara effektiviseringar som regeringen anser, säger Ulla Andersson.

– Enligt lag får kommuner och landsting inte längre gå med förlust, men samtidigt drar regeringen in förutsättningarna för dem att klara av sin budget, säger hon.

Tusentals tjänster
Under 2010 motsvarar det frysta statsbidraget 10.600 heltidstjänster inom kommunerna och 3.200 tjänster inom landstingen, enligt vänsterpartiets beräkningar.

– Det blir återigen kvinnorna som drabbas. Dels genom att många kvinnor jobbar inom den offentliga sektorn, och dels genom att kommunerna måste klara arbetsmarknadsutbildningen och plusjobben och annat med mindre pengar. Då blir inte mycket över till satsningar på att höja kvinnors löner, säger Ulla Andersson.

Ladda ner: hela rapporten "Statsbudgeten och kommunerna" (som pdf-fil)