En jävel på att reta arbetarrörelsen

– Det är alltid svårt att jobba med människor som mår dåligt. Det finns risk att man stänger av och blir cynisk, säger David Eberhard om arbetet på psyk-akuten. Foto: Bertil Ericson/Scanpix.

Då David Eberhards bok I trygghetsnarkomanernas land kom ut 2006 fick den stor uppmärksamhet. Rubriker som ”Doktorn ordinerar: Ta risker” och ”Svenskar är alldeles för fega” sågs i dagspressen, och han blev läkaren som inte använder cykelhjälm med hela svenska folket. Men de partier som berör anställningstrygghet och sjukskrivningar har retat upp många, speciellt inom arbetarrörelsen.

Här är ett exempel:
”Som grädde på moset har man stiftat trygghetslagar för arbetare som gör att det är närmast omöjligt att bli av med någon olämplig. Och helt omöjligt att avskeda någon på grund av för ringa prestationer […] oavsett om det drabbar företaget eller inte”.

Förutom bestsellerförfattare och populär föreläsare är David Eberhard i dag chefsöverläkare i psykiatri, men så var det inte tänkt från början. För drygt 20 år sedan miste han och hans fru sitt första barn i samband med förlossningen, en händelse som kom att betyda mycket för det fortsatta livet.

Naturligt val
Tidigare hade David Eberhard drömt om att bli författare eller journalist men nu valde han läkaryrket i stället.

– Det var inte så att jag tänkte att nu ska jag rädda livet på andra. Men innan hade jag styrts av att inte bli som min pappa som var läkare. I samband med händelsen släppte jag mycket av detta och då kändes läkaryrket plötsligt som det naturliga, berättar han.

David Eberhards dagliga arbets-plats är psykakuten vid S:t Görans sjukhus i Stockholm. Där har han genom åren sett symptom på att något är allvarligt fel med det svenska samhället. Psykiatrikern formulerade en diagnos som publicerades i en debattartikel i
Dagens Nyheter, och som på förlagets initiativ vidareutvecklades i bokform.

Hans samhällsdiagnos är enkel och komplicerad på samma gång: Staten har drabbats av en kollektiv panikångest som leder till förbud mot allt som kan tänkas vara farligt, med följden att vi blir alltmer rädda och oförmögna att hantera verkliga krissituationer. Lagar om cykelhjälmar och säkerhetsbälten. Lagar mot rökning och djungelolja. Larmrapporter om akrylamid i chips och salmonella i mobiltelefoner. Allt leder till att medborgarnas tillvaro vadderas i onödan.

Nya tider ger nya problem
– Går man 20 år tillbaka i tiden så sökte inte människor för att hunden hade dött eller flickvännen gjort slut. Men det gör man i dag.
Problemet är inte det att de söker vård. Problemet är att de inte klarar av att hantera dessa naturliga kriser med följden att de mår
oerhört dåligt. Då är det klart att man måste fundera på varför det är så, säger han samtidigt som han antyder att han har svaret.

– Många av tankarna härstammar från händelsen då jag miste mitt barn, och hur dåligt jag handskades med den händelsen. Hur handfallen jag var. Jag minns att jag tänkte att det är ju helt orättvist det här. Det måste vara någons fel. Det ska inte kunna hända att ett barn dör i dagens samhälle, berättar han och fortsätter sedan:

– Men det är ju klart att det kan hända. Det kommer ju alltid att hända.

Om David Eberhard är resonerande och eftertänksam under intervjun är det tvärtom på hans andra arbetsplatser, i författarstolen och på föreläsningsscenen. Där skräder han inte orden. Åsiktstunga one-liners lockar till igenkännande nickningar och en hel del skratt.

– Ja, jag är ju inte rädd för att säga vad jag tycker, det har jag aldrig varit. Jag kan nog emellanåt upplevas som provocerande men jag söker inte uppenbara konflikter, säger han.

Politisk men utan partiband
David Eberhard anser sig däremot vara orättvist beskylld för att ha skrivit partipolitik.

– Boken är politisk i meningen att den uttalar sig om samhället och då blir den per definition politisk. Men att den skulle vara partipolitisk, det gillar jag däremot inte alls. Sen kan det utifrån vissa exempel även stämma med något parti. Tyvärr uppmärksammade jag inte detta förrän efter jag skrivit boken, säger han.

Just nu skriver David Eberhard på sin andra bok.

– En ännu mer politiskt inkorrekt bok med arbetsnamnet Ta inte skit. Den handlar om att alla blir kränkta för allting nu för tiden, säger han och avslöjar:

100 procents dödlighet
– Mest nöjd är jag med utfallet mot kungahuset. Jag tror att den här kommer att bli svårare att läsa partipolitiskt. Det finns nog högerorganisationer som kommer att sätta kaffet i halsen, säger han och ser mycket nöjd ut.

Sina föreläsningar avslutar David Eberhard med en påminnelse:

– Glöm inte: Dödligheten är alltid 100 procent. Vi ska alla dö.

Det lärde han sig av sin dödfödda dotter Prisma.

FAKTA: Nils David Oskar Eberhard
Ålder: 40 år.
Jobb: Överläkare och sektionschef, psykiatriska akutmottagningen på S:t Görans sjukhus.
Familj: Hustru och tre barn.
Bor: Östermalm i Stockholm.
Senast lästa bok: Joseph Conrads Mörkrets hjärta.
Favoritmusik: Allt möjligt. Lars Winnerbäck just nu.
Ser på tv: Helst långfilmer. Inga serier, förutom 24 som var bra och sen följer jag Idol i år, (förra året var det däremot värdelöst).