NY BOK: Skyll inte på Kina! Hotet om jobbflykt och lönepress är överdrivet. Att den amerikanska arbetarklassen inte fått del av de senaste decenniernas tillväxtexplosion beror på att de surperrika lagt beslag på pengarna.

Det hävdar den brittiske ekonomen och före detta chefredaktören för The Observer, Will Hutton, i sin nya bok The Writing on the Wall.

Däremot fungerar själva hotet om konkurrensen som lönepressare. Som när Lars Leijonborg i sin lilla reseskildring Global utmaning  försökte skrämma de bortskämda svenska löntagarna – som vant sig vid både semester och anställningsskydd – med den kinesiska och indiska låglönefliten.

Huttons ibland alltför faktatyngda bok – avsnitten om det kinesiska banksystemet ska man nog vara ekonom för att uppskatta – består av två berättelser. Den ena om Kina, där kommunistpartiet nu överlever enbart genom att leverera exportbaserad rekordtillväxt år efter år. Men tillväxten kommer att avstanna på grund av miljöförstöring, ett ruttet banksystem, överproduktion. Och då står man vid ett vägskäl: att byta bort en kommunism som är allt mindre kommunistisk – och därför ihålig – mot en hårdför nationalism som sammanhållande ideologi. Eller att försöka få igång den inhemska konsumtionen – vilket Hutton tror kommer att leda till demokrati och privatkapitalism när en berikad medelklass formas och tar sig ton.

Diktatur och tillväxt i harmoni i 30 år
Kanske det. Men varför tro att man kommer att kopiera västvärldens ”pluralistiska demokrati”? Här ligger en idé om nödvändiga utvecklingsvägar begravd. Men Kina har ju i 30 år visat att diktatur och tillväxt mycket väl kan gå hand i hand. Det var väl få som trodde 1980?

De andra berättelsen handlar om USA, landet som för Hutton i sina bästa stunder är det mest fulländade i historien, men som under inflytande av en marknadsfundamentalistisk höger undergrävt de samhälleliga institutioner som borde hålla kapitalet i schack. Facken är maktlösa, massmedierna kränger mest underhållning  och snabba kursuppgångar har fått ersätta idén om att bygga företag.

Här skapas en massa förlorare, som mycket väl kan söka syndabockar i andra länder.

Det Hutton fruktar är att de protektionistiska strömningarna växer sig starka i USA och Europa –  redan ligger en mängd lagförslag om begränsad Kina-import och väntar i USA.

Då finns risken att man pressar Kina att så att säga ”välja fel” vid vägskälet och slå in på en nationalistisk linje. Vi hamnar i globala handelskrig och kanske också militär konflikt.

Globaliseringsfällan
Det som brukar kallas globaliseringsfällan slår igen. Det är 1914 igen, med ett kärnvapenbestyckat Kina i rollen som Tyskland.
Alarmistiskt? Ja. Men som temperaturmätare på globaliseringsdebatten är Hutton intressant. Hans rädsla för att den ”öppna världsordning” som etablerades efter andra världskriget ska bryta samman går igen hos de mer ”upplysta” delarna av den politisk-ekonomiska eliten i Nord, en George Soros, en Bill Clinton, en Bill Gates. Det har gått upp för dem att globaliseringen inte bara är en dans på rosor och de börjar få kalla fötter. Det är ett gott tecken. Det öppnar för reformer.

Petter Larsson
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktören