Sysselsättningen kommer att öka med 135.000 personer i år och nästa år. Bristen på arbetskraft ökar inom vissa branscher samtidigt som antalet i arbetsmarknadsutbildning ska minska.

Ams prognos bygger på intervjuer med nästan 13.000 arbetsgivare, och prognosen är den mest positiva under de senaste 50 åren med undantag för uppgången runt år 2000.

– Nu finns chansen för många att få arbete, säger Ams generaldirektör Bo Bylund och berättar att den öppna arbetslösheten blir 4,8 procent i år och ytterligare 0,6 procentenheter lägre nästa år.

Sysselsättningen ökar i hela landet, men uppgången blir allra störst i de tre storstadsområdena. I skogslänen blir ökningen betydligt lägre. Det är framför allt privata tjänster som står för uppgången, Även byggverksamhet och offentlig verksamhet går upp, medan industrin ökar något i år för att minska sin sysselsättning igen nästa år.

Utbildade får jobb
Det är i första hand män och högskoleutbildade som får de nya jobben. Utlandsfödda kommer också att få arbete i stor utsträckning än svenskfödda. Förklaringen är att bland de utlandsfödda är arbetslösheten mycket högre.

Fortfarande kommer dock bortåt 100.000 personer ha svårt att få ett jobb. Det är kvinnor och unga med kort utbildning, funktionshindrade och de som är födda utanför Europa.

Brist inom data
Jobbuppsvinget leder till brist på en del yrkesgrupper och det är bland annat yrken inom teknik och data, kvalificerade industriarbeten, flera byggyrken och del yrken inom transport och restaurang.

Trots detta minskar antalet platser i arbetsmarknadsutbildning. Förra året låg dessa på 11.000 utbildningsplatser i genomsnitt per månad. I år blir det 8.000. Ams anser att det egentligen behövs 14.000 utbildningsplatser i år.

Generaldirektör Bo Bylund konstaterar att det är regering och riksdag som beslutar, och att arbetsgivarna nu får ta ett större ansvar för att utbilda folk till bristyrkena.