I förmiddag, måndag, utväxlar facken och Arbetsgivarverket krav. Det är inledningen på de sista stora avtalsförhandlingarna i år och de handlar om villkoren för 240.000 statligt anställda.

De statligt anställda är organiserade i Seko, Saco och flera olika TCO-förbund. Arbetsgivarna vill ha sifferlösa avtal för alla anställda.

– Vi säger nej till både sifferlösa avtal och individuella överenskommelser. Arbetstidsregleringen är bra i dag och det behövs ingen förändring, säger Sven Hellman, Sekos avtalssekreterare.

Lokal lön
Helt sifferlösa avtal finns redan på Sacoområdet. Det innebär att det inte finns någon central överenskommelse om löneökningar. Lönebildningen sker helt på det lokala planet.

Arbetsgivarna tänker sig att lönen ska sättas bland annat utifrån ekonomiska förutsättningar och individens resultat.

– Sifferlösa avtal innebär att lönebildningen sker på de bästa villkoren genom en anpassning till de lokala förhållandena, säger Nils-Henrik Schager, förhandlingschef hos Arbetsgivarverket.

Mer lokalt
Arbetsgivarverket vill också skapa förhållanden som gör att arbetstiden ska kunna bestämmas lokalt. Tanken är att arbetstiden ska anpassas till verksamheten och individen för att ge effektiva och konkurrenskraftiga arbetsplatser.

I sina förslag skriver arbetsgivarna också att individuella överenskommelser gynnar både arbetsgivare och arbetstagare. Det kan till exempel handla om att en anställd vill lägga extra mycket på sin pension och därför accepterar lägre lön, enligt arbetsgivarna. Det kan också handla om att korta semestern för att få högre lön.

Pressar anställda
Sekos Sven Hellman anser att individuella överenskommelser är ett sätt att pressa den anställde.

– Det handlar inte om att stärka arbetsgivarens makt, säger däremot arbetsgivarnas Nils-Henrik Schager. Vi vill i det centrala avtalet öppna möjligheten för individen att diskutera sina villkor direkt med sin arbetsgivare.

Avtalen på det statliga området går ut den 30 september och förhoppningen är att parterna hinner bli överens innan dess.