Oscarbelönade filmskådespelare lever i snitt fyra år längre än kollegor som inte har fått en Oscar.

På samma sätt finns skillnader i livslängd mellan framgångsrika forskare: De som har fått Nobelpriset lever längre än i stort sett jämbördiga kollegor som inte har fått priset.

De här exemplen illustrerar professor Michael Marmots tes: status i jobbet är viktigt för hälsan.

Att inkomst och hälsa följs åt är vid det här laget väl belagt, men hur orsakssambanden ser ut är svårare att säga. Är det hög inkomst i sig som gör dig frisk, eller beror effekten på att bra inkomst ofta kommer i sällskap med hög utbildning, mindre stress och sunda levnadsvanor? Är det rentav god hälsa som ger höga inkomster, och inte tvärtom?

"Status viktigast"
Vid Kungliga Vetenskapsakademiens symposium om hälsa och välstånd i början av veckan försökte en rad framstående forskare förklara sambanden. Och enligt den brittiske professorn Michael Marmot, vars bok Statussyndromet finns på svenska, är det alltså inte inkomstens storlek i sig som avgör hur frisk du blir. Skillnaderna i livslängd (som är ett av de säkraste måtten på hälsa) är stora också inom välbeställda länder och städer. I Washington DC – där knappast någon är fattig med afrikanska mått – skiljer det 20 år i förväntad livslängd mellan de svarta i utsatta områden och de mest privilegierade vita.

– Till och med inom det jämlika svenska samhället lever forskare som har doktorerat längre än andra högutbildade, exempelvis läkare och civilingenjörer, påpekar Michael Marmot.

Arbetsglädje
Det är inte troligt att forskarna kan köpa sig bättre sjukvård än läkarna. Skillnaden kan i stället förklaras av sociala faktorer, som arbetsglädje, frihet i jobbet och kontroll över arbetsvillkoren, anser Michael Marmot.

– Det är positivt. Genom att förbättra arbetsplatserna kan vi alltså ge människor bättre hälsa.

Naturligtvis har också ekonomisk utvecklingsnivå betydelse för hälsan. Samuel Preston, professor i demografi vid Pennsylvaniauniversitetet, visade hur bättre hygien, vaccinationer och andra medicinska framsteg har minskat dödligheten i både utvecklade och mindre utvecklade länder de senaste hundra åren.

Ryssland avviker
Men sambandet mellan ekonomiska framsteg och bättre hälsa är inte självklart. Ryssland är ett slående exempel på det. Samtidigt som bruttonationalprodukten per invånare har ökat snabbt sedan 1990-talet har de ryska männens medellivslängd rasat. En rysk 15-åring kan i dag räkna med att leva till 59 år, mot exempelvis 61,8 år för en genomsnittlig indier.

Det finns också starkt stöd för ett omvänt samband, alltså att god hälsa ger goda inkomster, hävdade Angus Deaton, ekonomiprofessor vid Princetonuniversitetet. Orsakssambanden är flera. Dålig hälsa i barndomen gör det till exempel svårare att gå i skolan och skaffa en bra utbildning.

Att barn får bra näring de tre första levnadsåren har för övrigt stor betydelse för hur långa de blir som vuxna. Och långa personer har högre inkomst, mer statusfyllda jobb och mindre hjärtsjukdomar än korta. Men vad de sambanden beror på har forskarna ännu svårt att svara på.